Om nationell högspecialiserad vård

Här hittar du övergripande information om nationell högspecialiserad vård.

Bakgrund

I februari 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma en arbetsprocess för koncentration av högspecialiserad vård på nationell nivå. I uppdraget ingick dessutom att ta fram en plan för att fasa ut det tidigare systemet med rikssjukvård. Socialstyrelsen fick även i uppdrag att leda arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå.

Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.

Beslutsprocessen

Socialstyrelsens beslut

Det är Socialstyrelsen som tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården. En sakkunniggrupp har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ge förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och hur många enheter sådan vård ska bedrivas på. Sakkunniggruppen föreslår också i sin utredning de särskilda villkoren som bör gälla för aktuellt tillstånd.

Socialstyrelsen remitterar sakkunniggruppens utredning. Socialstyrelsens beslut föregås av en beredning för att säkerställa att koncentration av den föreslagna vården inte ska ge stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet. Beredningsgruppen (B1) utgår från sakkunniggruppernas underlag och remissvaren för att göra en övergripande analys av systemeffekterna, framförallt förmågan att bedriva akut sjukvård.

Nämndens beslut

Det är Nämnden för nationell högspecialiserad vård (nämnden) som beslutar om vilket eller vilka landsting som beviljas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård samt beslutar om de särskilda villkoren för tillståndet. De föreslagna särskilda villkoren för aktuellt tillstånd kan alltså komma att justeras av nämnden när beslut om tillstånd fattas.

Landstinget ska även uppfylla de generella villkoren som framgår av Socialstyrelsens föreskrift om nationell högspecialiserad vård (se 4 kap. HSLF-FS 2018:48).

Inför nämndens beslut kommer Socialstyrelsen att inhämta ett yttrande från en av landstingen utsedd beredningsgrupp (B2).

När nämnden fattar beslut om vilket eller vilka landsting som ska få tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård ska patientens bästa vara utgångspunkten vid bedömningen (se prop. 2017/18:40 s. 51 f.). Även systemkonsekvenser t.ex. påverkan på akutsjukvården, patienttransporter samt utbildning och forskning får beaktas vid en fördelning av tillståndet/tillstånden om det är för att säkerställa patientens bästa.

Beredningsgruppernas sammansättning

Första beredningsgruppen (B1) består av Jens Schollin, Barbro Naroskyin och Eva Franklin Bålfors. Ordföranden i det nationella programområdet Akut vård ingår också i beredningsgruppen och andra berörda programområden adjungeras när det är aktuellt. Avdelningschefen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför Socialstyrelsens beslut.

Andra beredningsgruppen (B2) består av 12 personer där de sex sjukvårdsregionerna ingår med två 2 personer, på hög tjänstemannanivå, per sjukvårdsregion. De ska tillsammans representera följande perspektiv: länssjukvård, akut vård, universitetssjukhusvård och medicinsk fakultet. Thomas Rolén, kammarrättspresident i Stockholm, är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför nämndens beslut.

Följande personer ingår i beredningsgrupp 2

Norra sjukvårdsregionen

  • Nina Fållbäck-Svensson (förbundsdirektör, Norra sjukvårdsregionförbundet)
  • Vakant

Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

  • Tobias Kjellberg (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Värmland)
  • Eric Wahlberg (sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset, Uppsala)

Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion

  • Annika Tibell (biträdande sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset)
  • Björn E Eriksson (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Stockholm)

Sydöstra sjukvårdsregionen

  • Stefan Franzén (produktionsenhetschef, Universitetssjukhuset i Linköping)
  • Johan Rosenqvist (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kalmar län)

Västra sjukvårdsregionen

  • Lars Grip (strateg högspecialiserad vård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
  • Ann Ekberg-Jansson (chef för forskning, utbildning och utveckling, Region Halland)

Södra sjukvårdsregionen

  • Sven Karlsson (chefläkare, Skånes Universitetssjukhus)
  • Lena Luts (medicinsk rådgivare, Region Skåne)

Kontakt

Nationell högspecialiserad vård
Senast uppdaterad: