Om nationell högspecialiserad vård

Här hittar du övergripande information om nationell högspecialiserad vård.

Bakgrund

I februari 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma en arbetsprocess för koncentration av högspecialiserad vård på nationell nivå. I uppdraget ingick dessutom att ta fram en plan för att fasa ut det tidigare systemet med rikssjukvård. Socialstyrelsen fick även i uppdrag att leda arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå.

Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.

Definitionsprocess

Förslag på vård som ska bedrivas nationellt

Det första steget i arbetsprocessen är att de nationella programområdena (NPO) tar fram förslag på vårdområden som bör genomlysas för en eventuell koncentration på nationell nivå. De nationella programområdena ansvarar även för nomineringar av sakkunniga till Steg 2, men det är Socialstyrelsen som fastställer sakkunniggruppen.

När vi sätter samman sakkunniggrupper ser vi på följande:

  • Sakkunniggruppen ska bestå av 7–9 personer från hela landet (alla samverkansregioner). De sakkunniga representerar sina respektive samverkansregioner (inte region, sjukhus, eller enskild klinik).
  • Sakkunniga ska ha relevant kunskap och legitimitet inom området (klinisk och/eller vetenskaplig) med representation från relevanta nationella vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister. Vi eftersträvar att sakkunniggruppen ska vara multidisciplinär när det är relevant.
  • Det ska finnas företrädare för patienter/närstående.

Utifrån förslagen på bruttolistan som de nationella programområdena tagit fram startas sakkunniggrupper vars uppdrag är att genomlysa området och ta fram ett underlag med förslag på nationell högspecialiserad vård.

Sakkunniggruppernas förslag går ut på bred remiss. Det är viktigt att vi tidigt i processen får in synpunkter på sakkunniggruppernas förslag. Remissen syftar till att komplettera konsekvensanalysen av att koncentrera viss vård. Sakkunniga har efter remissperioden möjlighet att bemöta remissynpunkterna. De kan justera, revidera och dra tillbaka sitt förslag. Alla underlag går vidare till den första beredningsgruppen (se nedan). Sista steget i definitionsprocessen är att Socialstyrelsens generaldirektör beslutar om vad som ska vara nationell högspecialiserad vård.

Beslutsprocessen

Socialstyrelsens beslut

Det är Socialstyrelsen som tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården. En sakkunniggrupp har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ge förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och hur många enheter sådan vård ska bedrivas på. Sakkunniggruppen föreslår också i sin utredning de särskilda villkoren som bör gälla för aktuellt tillstånd.

Socialstyrelsen remitterar sakkunniggruppens utredning. Socialstyrelsens beslut föregås av en beredning för att säkerställa att koncentration av den föreslagna vården inte ska ge stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet. Beredningsgruppen (B1) utgår från sakkunniggruppernas underlag och remissvaren för att göra en övergripande analys av systemeffekterna, framförallt förmågan att bedriva akut sjukvård.

Nämndens beslut

Det är Nämnden för nationell högspecialiserad vård (nämnden) som beslutar om vilken eller vilka regioner som beviljas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård samt beslutar om de särskilda villkoren för tillståndet. De föreslagna särskilda villkoren för aktuellt tillstånd kan alltså komma att justeras av nämnden när beslut om tillstånd fattas.

Regionen ska även uppfylla de generella villkoren som framgår av Socialstyrelsens föreskrift om nationell högspecialiserad vård (se 4 kap. HSLF-FS 2018:48).

Inför nämndens beslut kommer Socialstyrelsen att inhämta ett yttrande från en av regionerna utsedd beredningsgrupp (B2).

När nämnden fattar beslut om vilken eller vilka regioner som ska få tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård ska patientens bästa vara utgångspunkten vid bedömningen (se prop. 2017/18:40 s. 51 f.). Även systemkonsekvenser t.ex. påverkan på akutsjukvården, patienttransporter samt utbildning och forskning får beaktas vid en fördelning av tillståndet/tillstånden om det är för att säkerställa patientens bästa.

Beredningsgruppernas sammansättning

Första beredningsgruppen (B1) består av Jens Schollin, Barbro Naroskyin och Eva Franklin Bålfors. Ordföranden i det nationella programområdet Akut vård ingår också i beredningsgruppen och andra berörda programområden adjungeras när det är aktuellt. Avdelningschefen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför Socialstyrelsens beslut.

Andra beredningsgruppen (B2) består av 12 personer där de sex sjukvårdsregionerna ingår med två 2 personer, på hög tjänstemannanivå, per sjukvårdsregion. De ska tillsammans representera följande perspektiv: länssjukvård, akut vård, universitetssjukhusvård och medicinsk fakultet. Thomas Rolén, kammarrättspresident i Stockholm, är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför nämndens beslut.

Följande personer ingår i beredningsgrupp 2

Norra sjukvårdsregionen

  • Nina Fållbäck-Svensson (förbundsdirektör, Norra sjukvårdsregionförbundet)
  • Ulf Näslund (professor i kardiologi, Umeå universitet, överläkare Norrlands universitetssjukhus)

Sjukvårdsregion Mellansverige

  • Mikael Köhler (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Uppsala)
  • Håkan Wittgren (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland)

Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion

  • Annika Tibell (biträdande sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset)
  • Johan Bratt (tf hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Stockholm)

Sydöstra sjukvårdsregionen

  • Stefan Franzén (produktionsenhetschef, Universitetssjukhuset i Linköping)
  • Johan Rosenqvist (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kalmar län)

Västra sjukvårdsregionen

  • Per Karlsson (chefsläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
  • Jan Kilhamn (chef för forskning, utbildning och utveckling, Västragötalandsregionen)

Södra sjukvårdsregionen

  • Sven Karlsson (chefläkare, Skånes Universitetssjukhus)
  • Lena Luts (medicinsk rådgivare, Region Skåne)

Kontakt

Nationell högspecialiserad vård
Senast uppdaterad:
Publicerad: