Observera att det är den tryckta versionen av författningen som gäller. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om använda bemyndiganden och ikraftträdandebestämmelser, se respektive författning.
Ändrad: t.o.m. HSLF-FS 2021:9
Senaste lydelse: Gäller från och med 2021-02-23
1 § 1 I 3 kap. 5 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) finns bestämmelser om praktisk tjänstgöring som läkare, allmäntjänstgöring.
I dessa föreskrifter och allmänna råd används beteckningen AT för allmäntjänstgöring. AT-läkare används som beteckning för läkare som fullgör AT.
Med tjänstgöringsavsnitt avses de specialiteter som anges i 3–6 kap. Med målbeskrivning avses bestämmelserna i 2-6 kap. (HSLF-FS 2021:9)
1 a § Beteckningen ST-läkare har samma betydelse som i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring. (HSLF-FS 2021:9)
2 § I 3 kap. 5 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) finns bestämmelser om AT:s och de olika tjänstgöringsavsnittens längd. Deltidstjänstgöring, dock lägst halvtid, ska tillgodoräknas som AT i proportion till tjänstgöringens omfattning. (SOSFS 2014:18)
3 § Upphävd. (HSLF-FS 2020:18)
4 § Under AT skall den nyutexaminerade läkaren ges förutsättningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen.
AT skall bestå av utbildning samt läkararbete under professionellt ansvar för att ge klinisk träning och introduktion i arbetslivet. AT skall ge tillfälle till både yrkesmässig och personlig utveckling.
AT skall lägga grunden för kommande specialiseringstjänstgöring.
5 § AT skall ge AT-läkaren förutsättningar för att kunna utöva läkaryrket i enlighet med
AT skall också ge AT-läkaren förutsättningar för att kunna medverka i utvärdering, utveckling och förbättring av hälso- och sjukvårdsverksamheten.
6 § AT-läkaren skall under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjlighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. AT-läkaren skall vidare uppmanas att medverka i kompetensutveckling på arbetsplatsen.
Under AT skall särskild vikt läggas vid att AT-läkaren utvecklar sin förmåga att självständigt lösa problem och att söka kunskap på egen hand. Med utgångspunkt i begrepp som moral, etik och professionalitet skall AT-läkaren regelbundet ges tillfälle till fördjupad reflektion och erfarenhetsutbyte samt till diskussion om den egna läkarrollen.
7 § Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall AT-läkaren beredas tillfälle att bedriva teoretiska studier och delta i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser och liknande. Den personliga handledaren som avses i 9 § skall i samråd med AT-läkaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande.
8 § Arbetsgivaren ska utforma en generell handlingsplan för AT som utgår från målbeskrivningen. Handlingsplanen ska garantera att målbeskrivningen uppfylls. (HSLF-FS 2021:9)
9 § Den handledning av AT-läkaren som arbetsgivaren svarar för enligt 3 kap. 5 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) ska fullgöras dels av en personlig handledare under varje tjänstgöringsavsnitt, dels av en huvudhandledare med ett övergripande ansvar för AT-läkarens sammanhållna kompetensutveckling. Den som utses till personlig handledare ska vara antingen läkare med bevis om specialistkompetens eller ST-läkare. (HSLF-FS 2021:9)
Så snart som möjligt efter AT-läkarens anställning ska huvudhandledaren i samråd med AT-läkaren utforma en individuell skriftlig handlednings- och tjänstgöringsplan.
AT-läkaren ska beredas möjlighet att tillsammans med den personliga handledaren och huvudhandledaren regelbundet utvärdera sin tjänstgöring.
Arbetsgivaren ska eftersträva kontinuitet mellan handledare och AT-läkare och i möjligaste mån undvika byte av handledare. (SOSFS 2014:18)
Personliga handledare och huvudhandledare ska ha genomgått
handledarutbildning.(HSLF-FS 2021:9)
Allmänna råd
Handledarutbildningen bör omfatta
– regelverket för AT,
– hur läkares AT kan planeras och följas upp,
– hur läkares lärande kan stödjas under allmäntjänstgöringen,
– metoder för kompetensbedömning, samt
– etik och kommunikation. (HSLF-FS 2021:9)
10 § Efter fullgjord AT skall AT-läkaren uppfylla de mål som anges i 2-6 kap. AT-läkaren skall vidare efter varje fullgjort tjänstgöringsavsnitt uppfylla de mål som gäller för avsnittet.
Efter fullgörandet av varje tjänstgöringsavsnitt skall en verksamhetschef skriftligen intyga att AT-läkaren uppfyller de krav som anges i målbeskrivningen för avsnittet.
11 § Vid en ansökan om legitimation för yrket ska AT-läkaren få
AT som har genomförts i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz erkänd, om han eller hon uppfyller kraven i 12–17 §§.
Ett erkännande får högst omfatta nio månaders tjänstgöring på heltid eller motsvarande. Vid deltidstjänstgöring, dock lägst halvtid, ska AT-läkaren få tjänstgöringen erkänd i proportion till dess omfattning.
AT ska ha genomförts efter avlagd svensk läkarexamen. (HSLF-FS 2016:37)
12 § AT får endast genomföras inom dels invärtesmedicinska specialiteter och barn- och ungdomsmedicin, dels kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var och en av de båda grupperna om tre månader. (HSLF-FS 2016:37)
13 § AT-läkaren ska genomföra AT under handledning och inom
ramen för en anställning.
AT-läkaren ska för respektive tjänstgöringsavsnitt uppfylla de mål som anges i 3 och 4 kap. (HSLF-FS 2016:37)
14 § Arbetsgivaren ska utforma en handlingsplan för AT hos denne.
Till grund för planen ska ligga målbeskrivningen i de delar som gäller för den aktuella tjänstgöringen. Handlingsplanen ska garantera att målbeskrivningen i dessa delar uppfylls. (HSLF-FS 2016:37)
15 § Arbetsgivaren ska ansvara för handledningen. Den ska fullgöras dels av en personlig handledare under varje tjänstgöringsavsnitt, dels av en huvudhandledare med ett övergripande ansvar för AT-läkarens sammanhållna kompetensutveckling. Den som utses till personlig handledare ska vara behörig att utöva läkaryrket i tjänstgöringslandet och
Den personliga handledaren ska i samråd med AT-läkaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande.
För handledningen ska även gälla de krav som anges i 9 § andra– fjärde styckena. (HSLF-FS 2016:37)
16 § AT-läkaren ska vid ansökan om legitimation ge in intyg om AT.
Efter varje tjänstgöringsavsnitt som AT-läkaren har fullgjort ska chefen för verksamheten skriftligen intyga att AT-läkaren uppfyller de krav som anges i målbeskrivningen för avsnittet. Intyget ska innehålla uppgifter om tjänstgöringens omfattning angiven i kalendertid och procent.
AT-läkaren ska även på begäran av Socialstyrelsen ge in ett intyg som visar att den personliga handledaren uppfyller de krav som anges i 15 § första stycket. (HSLF-FS 2016:37)
17 § För AT ska även gälla kraven om
18 § AT-läkaren ska utöver erkänd AT i en annan EES-stat än Sverige eller i Schweiz genomföra minst sex månaders AT inom allmänmedicin i Sverige samt den ytterligare AT som behövs för att uppfylla kraven i 3 kap. 5 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). (HSLF-FS 2020:18)
1 § Under AT skall AT-läkaren uppnå en god förmåga att självständigt och med hög säkerhet kunna utföra de medicinska basrutinerna i hälso- och sjukvården.
AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient–läkarrelation i diagnostik och terapi. Detta innebär att AT-läkaren skall förvärva kunskaper och färdigheter inom respektive tjänstgöringsavsnitt samt attityder och förhållningssätt i överensstämmelse med etiska värderingar i samhället. AT-läkaren skall efter AT kunna arbeta med insikt om och respekt för sin egen kompetens, dess möjligheter och begränsningar.
2 § Efter fullgjord AT skall AT-läkaren
1 § AT-läkaren skall under tjänstgöringen i detta tjänstgöringsavsnitt i tillämpliga delar uppnå de mål som anges i 2 kap. i en sådan omfattning att målen helt kan vara uppfyllda efter fullgjord AT. För tjänstgöringen gäller vidare de delmål som anges i 2-5 §§ samt att tjänstgöringen skall, med betoning på akuta tillstånd, ge grundläggande kunskaper om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar och skador som behandlas med kirurgiska metoder.
2 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt självständigt kunna utföra/handlägga
3 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha god kännedom om och viss erfarenhet av
4 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha kännedom om
5 § AT-läkaren skall under tjänstgöringen ha närvarit vid gastroskopi, vid kirurgiska ingrepp i bukhålan, vid operation av bukväggsdefekter samt vid ortopediska ingrepp.
1 § AT-läkaren skall under tjänstgöringen i detta tjänstgöringsavsnitt i tillämpliga delar uppnå de mål som anges i 2 kap. i en sådan omfattning att målen helt kan vara uppfyllda efter fullgjord AT. För tjänstgöringen gäller vidare de delmål som anges i 2-4 §§ samt att tjänstgöringen skall ge grundläggande kunskaper och praktisk utbildning i diagnostik och handläggning av medicinska sjukdomar med stark betoning på akuta tillstånd och sjukdomstillstånd hos äldre patienter.
2 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt självständigt kunna utföra/handlägga vid mottagning för akut jourverksamhet och vid motsvarande vårdenheter
3 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha god kännedom om och viss erfarenhet av rutinmässiga kontroller av patienter med
4 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha kännedom om
1 § AT-läkaren skall under tjänstgöringen i detta tjänstgöringsavsnitt i tillämpliga delar uppnå de mål som anges i 2 kap. i en sådan omfattning att målen helt kan vara uppfyllda efter fullgjord AT. För tjänstgöringen gäller vidare de delmål som anges i 2-4 §§ samt att tjänstgöringen skall ge grundläggande kunskaper om utredning och behandling av psykisk sjukdom inklusive demens- och beroendesjukdomar. Tonvikten skall läggas på psykiatriska tillstånd som kan komma att handläggas av alla läkare.
2 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt självständigt kunna
3 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha god kännedom om och viss erfarenhet av
4 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha kännedom om
1 § AT-läkaren ska under tjänstgöringen i detta tjänstgöringsavsnitt i tillämpliga delar uppnå de mål som anges i 2 kap. i en sådan omfattning att målen helt kan vara uppfyllda efter fullgjord AT. För tjänstgöringen gäller vidare de delmål som anges i 2–4 §§ samt att tjänstgöringen ska ge grundläggande kunskaper om utredning och behandling av de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper och förmåga att handlägga oselekterade patientproblem. En central uppgift är vård av kroniskt sjuka och gamla.
Under det allmänmedicinska tjänstgöringsavsnittet ska AT-läkarens förmåga till kommunikation, information, empati och självkännedom samt förmåga att aktivt söka och hämta in ny information och nya kunskaper särskilt tränas. (HSLF-FS 2020:18)
2 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt självständigt kunna handlägga
3 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha god kännedom om och viss erfarenhet av
4 § AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha kännedom om