Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård – Lägesrapport 2019

Den här rapporten redovisar tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård. Resultatet baseras framför allt på rapporter och sammanställningar från Socialstyrelsen och andra myndigheter under 2018. Rapporten riktar sig till beslutsfattare på nationell nivå, men även till andra aktörer som politiker och tjänstemän i regionerna.

Sammanfattning

Digitalisering och e-hälsa

Antalet digitala läkarbesök ökar i snabb takt. Mellan 2017 och 2018 ökade antalet besök med 169 procent. Majoriteten av de digitala vårdbesöken görs av patienter i de tre största landstingen. Tillgängligheten och den korta väntetiden lyfts fram som positiv av patienterna. Totalt är 6 av 10 patienter positiva till vård och omsorg i hemmet med hjälp av digital teknik.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är en av vårdens stora utmaningar. Trots behovet av en stärkt första linjens vård för att möta utvecklingen mot fler äldre och kroniskt sjuka personer i befolkningen är antalet läkare i primärvården lågt. Var femte läkartjänst i primärvården är en hyrläkare eller vikarie. Ungefär hälften av alla vårdcentraler i Sverige vill anställa mer fast personal.

Den totala kostnaden för hyrpersonal var 5,4 miljarder kronor för 2018, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2017. En positiv utveckling är dock att kostnadsökningen är den lägsta sedan 2011 och att kostnaderna minskar inom primärvården.

Kostnader

Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat över tid och uppgick till 482 miljarder kronor 2016. Det är en ökning med 41 miljarder kronor, eller 9,3 procent, sedan 2013. Kostnaden för hälso- och sjukvård per capita var i genomsnitt cirka 48 000 kronor per person 2016.

Den största delen av hälso- och sjukvårdskostnaderna, 52 procent, utgörs av botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster. Öppenvården står för över hälften av dessa kostnader, 144 miljarder kronor, och kostnaderna har ökat med 11,8 procent sedan 2013. Slutenvårdskostnaderna har under samma period ökat med 6 procent, vilket motsvarar 5,5 miljarder kronor.

Hälso- och sjukvårdens kostnader som andel av bruttonationalprodukten (bnp) var 10,9 procent 2016, detta har varit en relativt stabil andel sedan 2011.

Psykiatrisk vård

Sedan 2006 har antalet vårdtillfällen vid psykiatriska diagnoser ökat för barn och unga i åldersgruppen 10–24 år. Det gäller i synnerhet flickor mellan 17 och 24 år. Upp till 80 procent av alla barn och unga med ångestsyndrom eller depression behandlas med antidepressiva läkemedel. Även om allt fler barn förskrivs lugnande medel och sömnmedel, ses en positiv trend med en minskning av andelen barn som förskrivs läkemedel som är beroendeframkallande.

Även bland vuxna minskade förskrivningen av beroendeframkallande psykofarmaka mellan 2015 och 2017. Samtidigt ses en stor skillnad mellan olika grupper. Till exempel är det fyra gånger så vanligt med långvarig behandling av bensodiazepiner som kan leda till beroende bland kvinnor med högst förgymnasial utbildning jämfört med bland män med eftergymnasial utbildning.

Kvinnors hälsa

Under de senaste 20 åren har övervikt och fetma hos gravida kvinnor ökat. Andelen gravida förstagångsföderskor med fetma har ökat från 6 till 12 procent och andelen gravida förstagångsföderskor med övervikt har ökat från 20 till 24 procent under samma period. Övervikt och fetma utgör en ökad hälsorisk så väl för kvinnan som för barnet. Det ökar risken att föda för tidigt men också risken att gå över tiden. Dessutom är det en högre andel kvinnor med övervikt och med fetma som blir förlösta med kejsarsnitt. Risken att ett barn föds dödfött är dubbelt så hög för kvinnor med fetma jämfört med för kvinnor med normalvikt.

Socialstyrelsen har inom området kvinnohälsa tagit fram kunskapsun-derlag på flera områden; bland annat finns det nu rekommendationer för behandling av endometrios.

Patientsäkerhet

Ungefär 8 procent av patienterna i somatisk sjukhusvård, eller 110 000 patienter, drabbas av vårdskador varje år. En positiv trend 2018 är att vårdskador inte längre ökar. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en handbok som gör det möjligt att identifiera och följa förekomsten av skador och vårdskador inom hemsjukvård. För första gången har även en undersökning av skador och vårdskador inom psykiatrisk vård genomförts. I 8 procent av de granskade journalerna fanns vårdskador och en högre andel av dessa patienter var kvinnor.

Antibiotikaförskrivningen minskar såväl inom hälso- och sjukvården som inom tandvården. För första gången sedan mätningarna startade har förskrivningen inom hälso- och sjukvården nått under 300 recept per 1 000 invånare och år. Detta är positivt och tyder på att arbetet med att främja rationell användning av antibiotika varit effektivt.

Flera utvecklingsarbeten pågår på nationell nivå för att främja en ökad patientsäkerhet. Bland annat har webbplatsen Samlat stöd för patientsäkerhet utvärderats med gott resultat. Arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan i syfte att stärka huvudmännen i det systematiska patientsäkerhetsarbetet har pågått under 2018 och fortsätter 2019.

Missbruk och beroendevård

Under perioden 2007–2017 ökade andelen personer i befolkningen som vårdats inom öppenvården för såväl alkoholberoende som narkotikaberoende. Det finns tydliga utbildningsskillnader. Personer med förgymnasial utbildning vårdas oftare jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 18–84 år har spelproblem, och cirka 30 000 personer bedöms ha allvarliga spelproblem. Majoriteten av dem är män. En ny studie visar att risken för suicid är högre bland personer med spelberoende än bland personer utan ett spelberoende. Trots det är det bara en tredjedel av kommunerna och landstingen som erbjuder specifik behandling för spelberoende. Socialstyrelsen har 2018 tagit fram ett kunskapsstöd med rekommendationer för behandling av spelmissbruk och spelberoende.

Tandvård och munhälsa

Tandhälsan hos barn och unga är god, men sedan 2010 har tandhälsan bland 6-åringar kontinuerligt försämrats. Andelen kariesfria 6-åringar var 73 procent 2017, vilket är en minskning med 5 procentenheter sedan 2010.

Bland vuxna är tandhälsan generellt sett god. Det är små skillnader i tandhälsa mellan kvinnor och män. Personer med kort utbildning besöker tandvården mer sällan än personer med lång utbildning och det är vanligare att personer med kort utbildning bara besöker tandvården vid akuta besvär.

Personer 65 år och äldre får blodförtunnande läkemedel i högre utsträckning än tidigare, vilket behöver uppmärksammas inom tandvården på grund av risker för blödningskomplikationer i samband med tandbehandling. Andelen patienter som genomgår invasiva ingrepp inom tandvården och samtidigt behandlas med blodförtunnande läkemedel har ökat med 25 procent mellan 2015 och 2017 bland personer 65 år och äldre.

Tandvårdsförordningen som reglerar landstingens tandvårdsstöd till särskilda grupper har utvärderats. Socialstyrelsens slutsats är att regelverket är i behov av en omfattande revidering. Stödet är dessutom underutnyttjat. Det är svårt för landstingen att bedöma vilka patienter som har rätt till tandvårdsstöd, och det finns en stor variation mellan landstingen i hur tandvårdsstöden når patienterna.

Läs hela sammanfattningen
Rapportens framsida

Publiceringsår: 2019
Artikelnummer: 2019-3-2
ISBN: 978-91-7555-491-4
Format: Bok
Antal sidor: 134
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 136 kr

Kontakt

Sara Dahlin
075-247 30 00