/
/

Underlag till handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor

Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram förslag inom områdena socialtjänst, elevhälsa och hälso- och sjukvård, som kan tas in i en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. I rapporten redovisas resultatet av inventeringen av pågående insatser samt behoven av utökade insatser för att motverka förekomsten av kvinnlig könsstympning.

Sammanfattning

Idag uppskattar Världshälsoorganisationen (WHO) att det är cirka 200 miljoner flickor och kvinnor i världen som är könsstympade. År 2012 var motsvarande antal i Sverige 38 000.

Förutom akuta komplikationer som kan inträffa när ingreppet utförs, kan flickor och kvinnor även få långsiktiga besvär. Urinvägsinfektioner, menstruationssmärtor, cystor och förlossningskomplikationer är de vanligaste fysiska konsekvenserna av könsstympning. Psykiska och psykosociala problem finns också beskrivna som följd av könsstympning.

Trots att det idag finns lagstiftning mot kvinnlig könsstympning i 41 länder är denna tradition fortfarande vid liv. I Sverige är kvinnlig könsstympning förbjudet sedan 1982. Tre fall har lett till fällande domar sedan lagen trädde i kraft. Det finns inga kända fall av könsstympning utförda i Sverige men det kan inte uteslutas att ingrepp sker.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag inom områdena socialtjänst, elevhälsa och hälso- och sjukvård som kan tas in i en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. I denna rapport

redogör Socialstyrelsen för vilka insatser som pågår inom arbetet med att stoppa könsstympning samt vilka stödbehoven är hos både de flickor och kvinnor som är i riskzon för könsstympning eller har blivit könsstympade samt hos berörda yrkesgrupper. Dessutom ger Socialstyrelsen förslag på nya eller utökade insatser.

Socialstyrelsens har identifierat följande utvecklingsområden där det finns behov av insatser:

  • Kartläggning – följa utvecklingen av prevalensen av könsstympning i Sverige som inkluderar att undersöka hur diagnoskoder för könsstympning används i vården, kartlägga förekomsten av olika typer av könsstympning och behov av vård och stöd hos målgruppen samt kartlägga tillgängligheten till vård och behandling.
  • Identifiering – kartlägga vilka verksamheter inom socialtjänst, elevhälsa och hälso- och sjukvård som är i behov av ökad kompetens för att bättre identifiera flickor och kvinnor som är utsatta för könsstympning.
  • Samverkan – stärka länsstyrelsernas roll genom ett specifikt uppdrag om att stödja samverkan mot könsstympning.
  • Kunskap och kompetens hos berörda yrkesgrupper – en samlad informationsinsats för att sprida det material som redan finns tillgängligt på området, utforma en fördjupad utbildning till hälso- och sjukvården och socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck, där könsstympning ingår som en del, utvärdera tillämpningen av den nyligen beslutade skrivningen i högskoleförordningens examensförordning om att vissa yrkesgrupper ska få kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och se hur könsstympning tas upp i utbildningen, samt en översyn om det finns behov av att stärka befintliga kompetenscentrum och specialistmottagningar.
  • Information och stöd till målgruppen– sprida det informationsmaterial som har tagits fram om könsstympning på olika språk samt att uppmärksamma civilsamhällets viktiga roll genom att exempelvis idrottsföreningar, frivilligorganisationer och strategiska migrantgrupper involveras i arbetet mot könsstympning.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-3-32
Format: POD
Antal sidor: 36
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Inga-Maj Andersson
075-247 30 00