Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Nationella riktlinjer för vård vid endometrios – Stöd för styrning och ledning

Nu är de nationella riktlinjerna för endometrios publicerade. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård av personer med endometrios.

Bilagor

Tillstånds -och åtgärdslista

Kunskapsunderlag

Indikatorer

Metodbeskrivning

Sammanfattning

Endometrios drabbar upp till var tionde kvinna i fertil ålder. Det innebär att ungefär 250 000 kvinnor i Sverige har sjukdomen, men alla har inte svåra symtom. Det första tecknet på endometrios är ofta svår mensvärk. Andra symtom kan vara besvär från urinvägarna, smärta vid tarmtömning, djup samlagssmärta eller ofrivillig barnlöshet. Endometrios orsakar lidande under stora delar av mångas liv, och sjukfrånvaron kostar samhället mycket pengar. Svår mensvärk går dock oftast att göra något åt med tidigt insatt behandling.

Dessa nationella riktlinjer ger rekommendationer till framför allt beslutsfattare om vård vid endometrios. De omfattar bland annat insatser vid tidiga symtom, diagnostik, farmakologisk, icke-farmakologisk och kirurgisk behandling, graviditetsrelaterad smärtlindring, uppföljning och betydelsen av ett multiprofessionellt omhändertagande.

Socialstyrelsen har också tagit fram broschyrer, filmer och en webbaserad utbildning om endometrios utifrån de nationella riktlinjerna. Materialet ska stödja hälso- och sjukvården att implementera riktlinjerna, och öka kunskapen om sjukdomen både hos hälso- och sjukvårdspersonal och hos allmänheten.

Fler behöver behandling tidigt
– viktigt att smärtan inte normaliseras

Hälso- och sjukvården behöver ökad kunskap, så att symtomen på endometrios inte normaliseras, och fler kan få behandling vid tidiga symtom. Det minskar risken för svårare symtom och besvär i framtiden.

Den grundläggande behandlingen är tillräcklig för de flesta personer med misstänkt endometrios och smärta. Grundläggande behandling innebär basal hormonell behandling och smärtstillande läkemedel. När denna behandling fungerar är det inte nödvändigt att gå vidare och verifiera diagnosen endometrios. För diagnos krävs oftast ett kirurgiskt ingrepp (titthålsoperation).

Flera insatser behöver ofta kombineras

Vissa har fortsatt smärta och andra besvär trots den grundläggande behandlingen. De behöver ytterligare insatser, och sjukdomen kan då också behöva bekräftas med lämpliga diagnosmetoder. Ytterligare insatser kan till exempel vara

  • tilläggsbehandling mot smärta, både farmakologisk och icke-farmakologisk
  • stöd av en sjuksköterska eller barnmorska med kunskap om endometrios, för att höja livskvaliteten och minska antalet akuta vårdbesök
  • stöd av en fysioterapeut vid långvarig smärta som kommit att påverka rörelseförmågan.

Smärtbehandlingen behöver anpassas till individen och ske systematiskt i olika steg. Ofta krävs då insatser från flera professioner samtidigt, gärna i form av multiprofessionella team. Hälso- och sjukvården behöver också följa upp vården för personer med endometrios, särskilt för dem med svårbehandlad smärta eller akuta smärtgenombrott.

Svåra avvägningar i endometriosvården

Personal på alla vårdnivåer behöver mer kunskap om endometrios, särskilt de som möter unga. Många med endometrios får svår mensvärk i de tidiga tonåren, och det är viktigt att de blir tagna på allvar och inte tappar förtroendet för hälso- och sjukvården. Några utmaningar kan vara att

  • närstående till unga patienter ifrågasätter behandling med preventivmedel, samtidigt som barn och unga har rätt till självbestämmande
  • patienter vill få livmodern bortopererad trots att svår kronisk smärta sällan försvinner efter sådan kirurgi
  • patienter önskar behandling med läkemedel som kan framkalla beroende.

Bättre vård och uppföljning väntas minska kostnaderna

Endometrios medför stora kostnader för samhället, både direkta kostnader för hälso- och sjukvården och indirekta kostnader i form av sjukfrånvaro. Dessa riktlinjer innebär att vården vid endometrios behöver mer resurser på kort sikt. Rekommendationerna förväntas dock öka kvaliteten på vården för personer med endometrios, så att akuta vårdbesök, inläggningar och sjukskrivningar minskar. I så fall kommer kostnaderna att minska på lång sikt.

För att Socialstyrelsen ska kunna följa upp tillämpningen av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna har det tagits fram indikatorer som speglar ett urval av rekommendationerna, och därmed olika aspekter av god vård. I en utvärdering kommer myndigheten att beskriva i vilken mån landstingen och regionerna arbetar enligt rekommendationerna. Resultatet kan sedan ge underlag för förbättringsarbeten inom hälso- och sjukvården.

Läs hela sammanfattningen
Nationella riktlinjer för vård vid endometrios

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-12-27
ISBN: 978-91-7555-477-8
Format: POD
Antal sidor: 105
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 124 kr