Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Standardiserade vårdförlopp i cancervården – En baslinjestudie

Den här rapporten visar hur cancervården 2015 ser ut i förhållande till målsättningar och innehåll i statens satsning på att korta väntetiderna i cancervården.

Sammanfattning

Införandet av standardiserade vårdförlopp är en satsning för att minska patientens väntan på behandlingsstart genom tydligare ramar för vad diagnostiken i cancervården ska innehålla och hur lång tid varje del ska ta. Satsningen innebär att professionsgrupper i cancervården har tagit fram indikationslistor för vad som är välgrundad misstanke om en viss cancerdiagnos, vilka som är de givna diagnostiska utredningarna samt fastslagit antal dagar som varje del av vårdförloppet fram till behandlingsstart maximalt bör ta i anspråk. Landstingen ansvarar för att detta införs i vården.

Satsningen ska leda till ökad nöjdhet hos patienterna. Rapporten visar dock att det är svårt att mäta hur nöjda patienterna är med cancervården. De utvecklingsarbeten för att mäta patienters upplevelser av vården som gjorts hittills, främst inom prostatacancer och på cancercentrum Sydöst, är viktiga och behöver fortsätta. Utvecklingen av Nationella Patientenkäten som pågår är också viktig och förväntas underlätta ändamålsenliga mätningar.

Socialstyrelsen har tidigare konstaterat att väntetiderna i cancervården är oskäligt långa, främst baserat på att skillnaderna inom landet är väldigt stora. Med introduktionen av standardiserade vårdförlopp finns för första gången en tydlig måttstock för vad som anses vara en rimlig väntetid i denna del av cancervården. I denna rapport redovisas den första nationella mätningen av väntetider i förhållande till dessa målvärden. Förutom fortsatt stora skillnader mellan landstingen visar rapporten att det är stora skillnader i måluppfyllelse visavi det antal dagar som vårdförloppen anses kunna ta, mellan cancerformerna och mellan olika delar av vårdförloppet. Medan väntetiderna för patienter med prostatacancer och blås- och urinvägscancer för de allra flesta är betydligt längre än de fastslagna målen uppnår vissa landsting redan målen för huvud- och halscancer i vissa delar av vårdförloppet.

Den journalstudie som påbörjats inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag med standardiserade vårdförlopp visar att patienter som senare får en cancerdiagnos i många fall har väntat länge med att uppsöka vård. De har sedan i många fall också en betydande väntan från den första kontakten med vården till det att remissen skickas. Denna tid fram till välgrundad misstanke, som är det steg som inleder de standardiserade vårdförloppen, varierar stort mellan olika patienter inom samma cancerdiagnos och tycks av Socialstyrelsens förstudie kunna vara avsevärd. Både patientens egen förmåga att söka vård och den inledande tiden i vården som föregår det standardiserade vårdförloppet behöver därför utredas mer.

Den fortsatta implementeringen och uppföljningen av de standardiserade vårdförloppen behöver också ta hänsyn till variationen i patienters förutsättningar. Det är viktigt att vården identifierar vilka patienter som är lämpliga för att ingå i det standardiserade vårdförloppet, men samtidigt fortsätter att utveckla förmågan att möta varje patients specifika behov.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-10-5
Format: PDF
Antal sidor: 62
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Jens Wilkens
075-247 30 00