Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd – en fallstudie av tre socialförvaltningar

Studien baseras på en granskning av 300 personakter. Resultaten visar att barnperspektivet inte dokumenteras tillräckligt och att det behövs mer metodstöd för att främja barnens perspektiv.

Sammanfattning

Flera undersökningar har visat att det saknas ett barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att studera tillämpandet av barnperspektiv samt att föreslå åtgärder för hur det kan förstärkas vid handläggning av ekonomiskt bistånd.

I studien ingår tre förvaltningar, varav en (förvaltning 3) hade implementerat en metod för att stärka barnperspektivet, medan de två andra saknade en sådan metod. Från varje förvaltning granskades 100 slumpmässigt utvalda personakter. Akterna studerades ett år bakåt i tiden. Även de kommunala riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd studerades och en fokusgruppsintervju med personal från de tre förvaltningarna ingick.

Resultatet visade på ett svagt dokumenterat barnperspektiv över lag i samtliga förvaltningar, med en svag fördel för förvaltning 3. Denna förvaltning hade oftare talat med föräldrarna om barnet, hade en lägre andel nödbistånd samt var ensam om att genomföra barnkonsekvensanalyser. Det sista hade dock endast skett i sex av 100 fall. I riktlinjerna för ekonomiskt bistånd liksom i fokusgruppsintervjun framhölls att det viktigaste sättet att arbeta med barnperspektiv är genom att hjälpa föräldrarna bli självförsörjande.

Förslag för att stärka barnperspektivet

  • Övergå till att använda begreppet barnrättsperspektiv istället för barnperspektiv. Barnrättsperspektivet utgör ett tydligare begrepp som definieras av barnkonventionens huvudprinciper. Det betonar barnets rätt att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet, och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad.
  • Studien visade att handläggare sällan samtalade med eller om barnet inför beslut. När en ansökan som rör barn inkommer är det viktigt att handläggare undersöker barnets situation genom samtal med föräldrarna eller med barnet själv. Därigenom ges bättre utgångspunkter för beslut som grundar sig på barns faktiska behov.
  • För att säkerställa likabehandling vid bedömning av barns bästa behövs ett fortsatt arbete med att utveckla och utvärdera stöddokument (manual och checklista) för barnrättsperspektivet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Den metod som användes i studien indikerade att standardiserade bedömningsmetoder och checklistor kan öka förutsättningen för beslut som tillgodoser barnets behov, men metoden behöver vidareutvecklas.
  • Vid beslut som rör barn hänvisades ofta till att ”barnperspektivet har beaktats”. Detta är dock otillräckligt för att bedöma vilka förslag till lösningar som har diskuterats och hur dessa har vägts mot varandra i en beslutssituation. Vid ansökningar om bistånd riktade till barn behövs därför tydliga argument för beslut om bifall eller avslag.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-1-46
ISBN: 978-91-7555-278-1
Format: POD
Antal sidor: 25
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr