Uppmärksamma skolgång för barn i skyddat boende

Publicerad:
Få kommuner har aktuella rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. I årets öppna jämförelser om stöd till brottsoffer uppger endast 17 procent av landets socialtjänster att de har en sådan rutin. Ifjol var den siffran 14 procent.

– Barn upp till 16 år som följer med en förälder till ett skyddat boende har rätt till fortsatt skolgång oavsett hur levnadssituationen ser ut. Skolan fyller en viktig roll med struktur, stimulans och kamrater, och är en viktig skyddsfaktor för barns hälsa och framtid, säger Socialstyrelsens utredare Jelena Corovic.

Det är barnets hemkommun som har ansvaret för att se till att barnet får den skolgång barnet har rätt till.

– Rutinen är till för att säkerställa barnets skolgång, oavsett om barnet kan gå kvar i sin nuvarande skola eller behöver byta, säger Jelena Corovic.

Få har information på webben

Det är fortfarande få kommuner som har aktuell information på sin webbplats översatt till de vanligaste språken i kommunen om vilka insatser som kan erbjudas våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare. 28 procent av kommunerna uppgav i år att översatt information fanns på deras webbplats, medan siffran för fjolåret var 25 procent.

– Här finns utrymme för förbättringar av informationen, så att det blir enklare för våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare att söka hjälp och förstå vilka insatser man kan få, säger Jelena Corovic.

Fler bedömer våldsutsatthet

Allt fler kommuner har tillgång till standardiserade bedömningsmetoder. Detta ökar chansen att våldsutsatta får sin situation och sina behov 
bedömda utifrån en vetenskapligt prövad metod.

69 procent av kommunerna uppger att de använder standardiserade 
bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsatthet och risker för vuxna våldsutsatta, vilket är en ökning jämfört med 49 procent i fjol.

– Om socialtjänsten använder detta stöd för att systematiskt ställa frågor och få fram relevant information, så skapar det bättre förutsättningar för likvärdiga bedömningar som inte är beroende av vem du möter eller var i landet du bor, säger Jelena Corovic.

Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Arbetet har även skett i samråd med Vårdföretagarna och Famna.