Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag undersökt kommunernas behov av kunskapsstöd inom socialtjänsten gällande hbtq-frågor. Detta genom hearings, intervjuer och en enkät till 100 kommuner där 67 procent svarade.
Resultatet i enkäten visar bland annat att:
Den bild som framträder är att hbtq-frågorna ofta prioriteras lågt inom socialtjänsten, och att det saknas verktyg för att bemöta människor med ett normkritiskt förhållningssätt. Det kan leda till att insatserna som ges inte är anpassade efter personer som utmanar samhällets normer.
Ett exempel är att stödet vid hedersförtryck ofta är utformat utifrån en förförståelse av att det är heterosexuella tjejer som utsätts. När det då istället gäller en person som kan tillhöra hbtq-gruppen kan det finnas en tendens till osynliggörande och att deras utsatthet inte tas på lika stort allvar.
– Att säkerställa ett likvärdigt och professionellt bemötande är oerhört viktigt. Det handlar till exempel om att socialtjänsten ska ha ett inkluderande förhållningssätt och inte förutsätta att hen är heterosexuell eller har en viss könsidentitet. På en del håll finns det medvetenhet om hbtq-perspektivet i kommunerna men perspektivet är inte integrerat i socialtjänstens verksamhet, säger utredaren Sara Lundgren.
Studien visar att många kommuner gärna vill ha bättre kunskap om bemötande och normkritik generellt, och kunskap om hbtq i allmänhet. En del efterfrågar kunskap kring familjerätt, våld i nära relationer, faderskapsfrågor och psykisk ohälsa i relation till hbtq-gruppen.
I ett nästa steg kommer Socialstyrelsen att utveckla ett kunskapsstöd till socialtjänsten i syfte att höja kunskapen om hbtq-personers villkor och levnadsförhållanden, och hur diskriminering kan ta sig uttryck inom socialtjänstens område. Socialstyrelsen kommer även att genomföra insatser för att säkerställa att kunskapsstödet används och att implementeringen underlättas.