Nytt kunskapsstöd ska bidra till bättre vård för kvinnor med vulvasmärta

Publicerad:
Det finns för lite kunskap i vården om smärttillståndet provocerad vulvodyni, tidigare kallat vestibulit, som främst drabbar unga kvinnor. Det är också otydligt var patienter ska vända sig och tillgång till specialiserad vård saknas på flera håll. Socialstyrelsen publicerar i dag ett kunskapsstöd som ska bidra till en mer jämlik vård och en tydligare vårdkedja.

Med kunskapsstödet som nu går på remiss hoppas vi att färre patienter behöver söka vård om och om igen, utan i stället får rätt diagnos och rätt behandling skyndsamt. Smärta i underlivet ska inte normaliseras, utan problemen måste tas på allvar och det ska finnas vård att få, säger Jenny Halldén, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för kunskapsstödet.

Provocerad vulvodyni, tidigare kallat vestibulit, är ett smärttillstånd som främst drabbar unga kvinnor. De som har provocerad vulvodyni upplever ofta en brännande eller svidande smärta vid beröring av slemhinnan runt slidöppningen. För många kvinnor leder sjukdomen till kraftig smärta vid exempelvis samlag och sjukdomen kan påverka relationer, samliv och livskvalitet negativt.

Det är inte helt klart hur många som har provocerad vulvodyni, bland annat eftersom det saknas en enhetlig diagnossättning och antalet studier på området är begränsade.

Alla söker inte vård och det kan också bidra till ett stort mörkertal. Studier visar dock att besvären är betydligt vanligare bland yngre än bland äldre, säger Nina Bohm-Starke, gynekolog och överläkare vid Danderyds sjukhus och medverkande expert i arbetet med kunskapsstödet.

Okunskap i vården

Tidigare rapporter från Socialstyrelsen visar på att det finns en okunskap om provocerad vulvodyni i vården. Det är ofta otydligt var patienter ska vända sig för att få vård, och det finns stora skillnader i tillgång till vård och behandling, framförallt mellan stad och landsbygd men även mellan regionerna. Det har lett till att kvinnor ofta får vänta länge på en diagnos och rätt vård.

I remissversionen av kunskapsstödet för provocerad vulvodyni som Socialstyrelsen i dag publicerar finns 18 rekommendationer exempelvis om behandling med olika typer av läkemedel, fysioterapi och stödjande samtal. I stödet finns även en checklista, som kan fungera som ett hjälpmedel för vården i att ställa rätt diagnos.

Eftersom det saknas kunskap om provocerad vulvodyni, både i Sverige och internationellt, är diagnosticering en av svårigheterna. I dag är det i princip en uteslutningsdiagnos, och vårdpersonal har därför efterfrågat en guide för att underlätta vid diagnossättningen, säger Jenny Halldén.

Stärkt vårdkedja

Rekommendationerna är uppdelade i basbehandling, fortsättningsbehandling och specialiserad behandling – med stöd för vilka åtgärder som kan erbjudas på de olika stadierna i vårdkedjan.

Det viktiga är att patienten får vård tidigt, för det ökar chansen till ett snabbt tillfrisknande och ett minskat personligt lidande. Vården behöver också ges av personer med rätt kunskap, vilket på sina håll kan kräva kompetensutveckling, och vårdkedjan behöver bli tydligare så att man vet vart man ska vända sig, säger Jenny Halldén.

I kunskapsstödet rekommenderas att det i alla regioner ska finnas tillgång till specialiserad vård för personer med provocerad vulvodyni, i form av multiprofessionella team på vulvamottagningar eller kvinnokliniker.

Vi ser att det vore önskvärt om dessa team var specialiserade på gynekologisk smärta i stort. Då skulle det finnas ett samlat omhändertagande av patienter med diagnoser som exempelvis vulvasmärta, endometrios och förlossningsskador, säger Jenny Halldén.

Fakta / Remissversion

  • Provocerad vulvodyni, tidigare kallat vestibulit, är ett smärttillstånd som innebär en intensiv smärta i slidöppningen. Orsakerna är till stora delar okända.
  • Socialstyrelsens kartläggning från 2018 visade att antalet vårdbesök för vestibulit, vulvasmärta och/eller samlagssmärta för kvinnor 15-44 år har ökat mellan 2001 och 2016. Av de registrerade fallen vårdas majoriteten för första gången när de är mellan 18 och 28 år.
  • I det kunskapsstöd som nu tagits fram finns vägledning om diagnostik och behandlingsstrategier för en mer jämlik vård i hela landet. Som en del av kunskapsstödet har även indikatorer tagits fram som kan användas för att utvärdera och följa hur kunskapsstödet används.
  • Kunskapsstödet går nu på remiss, och en slutversion planeras till  årsskiftet.

Kontakt

Jenny Halldén, utredare, Socialstyrelsen
Telefon: 075-247 31 37

Kontakt

Nina Bohm-Starke, överläkare och gynekolog, Danderyds sjukhus