Nationella riktlinjer tas fram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Publicerat:
Det finns variationer i landet när det gäller vård och stöd för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och därför behöver nya nationella kunskapsstöd tas fram. Den bedömningen gör Socialstyrelsen som nu planerar för nationella riktlinjer på området.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att utreda behov av nationella kunskapsstöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga.

Samråd och dialog med andra myndigheter, professionsorganisationer inom vården, skolan och patientorganisationer har visat att det förekommer skillnader i organisation och i hur olika verksamheter utreder och behandlar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

- I vårt arbete har framgått att klinisk praxis liksom tillgång till vård och stöd varierar över landet. Socialstyrelsens dialog visar att det finns ett behov av nya nationella kunskapsstöd på det här området. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktiga liksom ett multiprofessionellt omhändertagande för att bland annat kunna förebygga exempelvis ångest, depression och skolfrånvaro, säger Maria State, enhetschef vid Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har även uppmärksammat skillnader exempelvis när det gäller att autismspektrumtillstånd och adhd ofta upptäcks senare bland flickor och kvinnor, än bland pojkar och män, vilket kan fördröja diagnos och behandling.

Riktlinjearbetet påbörjas

Nu påbörjas arbetet med nationella riktlinjer som kommer att tas fram utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

- Vi planerar för att riktlinjerna i första hand kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd, och gälla alla åldrar. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Mattias Fredricson, enhetschef.

I Socialstyrelsens uppdrag har även ingått att utreda vilka faktorer som kan förklara geografiska skillnader i förskrivning av adhd-läkemedel. Av Socialstyrelsens tidigare analyser framgår att det inte går att förklara skillnaderna med enbart ärftliga och socioekonomiska faktorer. En ny registerstudie visar bland annat att det finns skillnader mellan kommuner beträffande andelen barn som får särskilt stöd i skolan i gruppen barn med adhd.

- Vad som exakt orsakar skillnaderna är oklart, men det har framförts att krav på diagnos kan spela in. Särskilt stöd i skolan kan sättas in före eller efter diagnos. I vår studie framgår att i de kommuner där andelen barn i större utsträckning fick särskilt stöd efter att de fått diagnos och därmed läkemedel så var det också en högre andel som påbörjade läkemedelsbehandling. Detta kan tyda på att krav på diagnos för att få särskilt stöd kan bidra till geografiska skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel, säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen.

Klinisk praxis och tillgång till vård kan bidra till skillnader

Rapporten visar också att den genomsnittliga åldern för att få diagnos och adhd-läkemedel var lägre i kommunerna där det särskilda stödet sattes in efter diagnos och läkemedel. Det innebär i sin tur att det i de kommunerna successivt blev fler och fler barn med läkemedel och därmed en högre förekomst av läkemedelsuttag.

Även klinisk praxis och tillgång till vård för adhd kan enligt analysen bidra till geografiska skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel.

- Vi har exempelvis sett att i de regioner där barn i högre grad får adhd-diagnos utanför sjukvårdsregionens gränser har man också en lägre andel barn med adhd-läkemedel, säger Peter Salmi.

Behov av nationella kunskapsstöd inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Geografiska skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel till barn

Kontakt

Maria State
Telefonnummer: 075-247 47 76

Kontakt

Mattias Fredricson

Kontakt

Peter Salmi
Telefonnummer: 075-247 38 87

Kontakt

Anna Mattsson
Telefonnummer: 075-247 30 46