Hälften av trygghetslarmen fortfarande analoga

Publicerad:
Andelen digitala trygghetslarm hemma hos äldre och personer med funktionsnedsättning har ökat från 14 till 48 procent sedan 2014. Men regeringens mål, att alla analoga larm ska vara ersatta av digitala i december 2016, kommer inte att nås. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

– Det är bekymmersamt att många kommuner är försenade. Särskilt med tanke på allt fler äldre med omfattande omvårdnadsbehov bor kvar i det egna hemmet, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Syftet med teknikskiftet är att öka säkerheten och tryggheten. Analoga trygghetslarm i kombination med nya digitala kommunikationsnät innebär en risk för att larmsignalen faller bort och inte når fram till larmcentralen.

I januari 2016 fanns cirka 207 000 trygghetslarm i landet. Av dessa var 99 000 digitala (48 procent) och 108 000 analoga (52 procent).

Larmmattor och rullande robotar

Uppföljningen av trygghetslarmens digitalisering ingår i Socialstyrelsens tredje årliga rapport av utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Den visar också att kommunernas användning av digital teknik för tillsyn och stöd inom hemtjänst och hemsjukvård har ökat under de senaste åren. Några exempel:

  • larmmattor, dörrlarm och rörelselarm (184 kommuner)
  • vårdplanering via webbkamera (89 kommuner)
  • mobila trygghetslarm med gps-lokalisering utanför hemmet (62 kommuner)
  • kamera för nattillsyn inom hemtjänsten (55 kommuner)
  • utrustning som påminner om att det är dags att ta sin medicin och även kan portionera ut medicin enligt schema (41 kommuner)
  • fjärrstyrda rullande robotar med webbkamera för tillsyn och kommunikation dagtid med vård- och omsorgsgivare eller anhöriga (8 kommuner).

Vid särskilda boenden för äldre uppger majoriteten av kommunerna, 220 av 236 som svarat, att de använder larmmattor, dörrlarm, rörelselarm etc. Vid stöd- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättning används samma typer av larm av 190 kommuner.

Få delar journalinformation

Nationell patientöversikt, NPÖ, är en tjänst där olika vårdgivare, med patientens samtycke, kan få direktåtkomst till varandras journaluppgifter. Användningen ökar i kommunerna, 81 procent har anslutit sig och kan läsa andra vårdgivares information om patienterna i NPÖ.

Däremot delar bara 4 procent av kommunerna, och inga av de privata utförarna av kommunal hälso- och sjukvård, med sig av sin egen information till andra vårdgivare. 

– En stor del av hälso- och sjukvården bedrivs i dag inom kommunal hälso- och sjukvård. Här finns information som kan ha stor betydelse för andra vårdgivare, inte minst akutsjukvården. Vården kan bli säkrare och effektivare om kommunerna blir producenter i systemet, säger Dick Lindberg.

Kommunernas digitalisering av trygghetslarm

  • 37 procent av kommunerna svarade i januari att de redan helt och hållet övergått till digitala trygghetslarm
  • 33 procent räknar med att bli klara under 2016
  • 9 procent planerar övergången ”under 2017” och 2 procent ”senare än 2017”
  • 19 procent av kommunerna har valt att inte svara på frågan.