Fler har långvarigt ekonomiskt bistånd

Publicerad:
Sedan år 2011 har andelen biståndsmottagare som får ekonomisk hjälp under en lång period ökat. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Stora skillnader syns också i biståndsmottagandet mellan landets olika regioner och i synnerhet kommunerna.

Det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten är försörjningsproblem. Under 2013 fick totalt 411 000 personer ekonomiskt bistånd. Av dessa var 140 000 barn. De vanligaste orsakerna bland vuxna är arbetslöshet, sjukdom eller att man är ensamstående förälder.

Socialstyrelsens öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd i landets kommuner visar både på positiva och negativa resultat. Mellan 2011 och 2014 var andelen biståndsmottagare relativt oförändrad, cirka 4,4 procent av befolkningen. Kommunerna har arbetat med att förbättra verksamhetens kvalitet och färre unga vuxna tar emot ekonomiskt bistånd.

– Däremot har andelen som får ekonomiskt bistånd under en längre tid, 10-12 månader om året, ökat. Från att utgöra 31,7 procent av biståndsmottagarna år 2011 till 36,7 procent under 2014, säger utredaren Anette Agenmark.

Regionala skillnader

Vid långvarigt ekonomiskt bistånd ökar risken för utanförskap samtidigt som möjligheten till fast förankring på arbetsmarknaden minskar. I Östergötland har 43,8 procent av alla biståndstagare fått stöd under en längre tid. På Gotland är siffran lägst med 21,6 procent.

Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av en mängd faktorer som konjunkturläget, tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystem och inkomst- och kostnadsutvecklingen. Störst andel biståndsmottagare har Södermanland med 7,3 procent av befolkningen. I Hallands och Stockholms län är siffran lägst med cirka 3 procent. I landets kommuner är skillnaderna ändå större, från 0,5 procent till en femtedel av befolkningen.

Ekonomisk utsatthet påverkar barn

Socialtjänsten har i uppgift att ge stöd för självförsörjning. Ur ett barnperspektiv är det särskilt viktigt att föräldrar med minderåriga barn får stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Ekonomisk utsatthet kan bland annat påverka barns skolresultat, hälsa och trygghet. Antalet handläggare i kommunerna bör därför stå i rimlig proportion till behovet av ekonomiskt bistånd.

– I genomsnitt ansvarar varje handläggare i landet för 35 biståndshushåll med utbetalning per månad. Men skillnaderna är stora, från 23 biståndshushåll i Jämtland till 43 i Östergötland, säger Anette Agenmark.

Generellt är biståndsmottagandet större i stora kommuner. De har också genomgående bättre rutiner för en trygg och säker ärendehantering. Däremot har de lägre bemanning, längre väntetider för nybesök samt sämre tillgång till hushållsekonomisk rådgivning.