Fler bör få hjälp att sluta röka

Publicerad:
Alla astma- och KOL-patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta, enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer. Sammanlagt har över en miljon människor någon av sjukdomarna, som både orsakar lidande för de drabbade men även stora kostnader för hälso- och sjukvården.

Astma och KOL är två kroniska luftvägssjukdomar. Totalt är det 800 000 personer i Sverige som har astma och minst 500 000 som har KOL. Rökning utgör den främsta risken för att utveckla KOL och att sjukdomen försämras. Rökning påverkar också sjukligheten i astma. I syfte att minska patienternas vårdbehov och sjuklighet ger Socialstyrelsen hjälp till rökstopp högsta prioritet i de nya riktlinjerna. Det inkluderar även rökande föräldrar till barn som har astma.

– Alla astma- och KOL-patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta när de kommer i kontakt med vården. Vår utvärdering visar att en tredjedel av primärvårdsenheterna inte erbjuder sådan hjälp i tillräcklig omfattning, säger utredaren Christina Broman.

Tidigare diagnos

Ett annat viktigt syfte med de nya riktlinjerna är att diagnostisera astma och KOL tidigare. Detta för att skapa bättre sjukdomskontroll, kunna er-bjuda rätt vård och minska risken för försämring. Idag är det många barn med återkommande astmasymtom som inte utreds. Med rätt diagnos och behandling skulle många av dessa barn kunna bli symtomfria. Det finns också ett mycket stort mörkertal av personer som inte vet att de har KOL, och som behöver få utredning och behandling.

Både astma och KOL är komplexa sjukdomar som ofta kräver flera olika typer av åtgärder samtidigt. Socialstyrelsen betonar därför vikten av inter-professionell samverkan mellan läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister och kuratorer. Eftersom KOL-patienter ofta har nedsatt fysisk kapacitet är träning centralt för att höja livskvaliteten och minska risken för sjukdomsförsämring.

Fler återbesök

Riktlinjerna säger även att sjukvården bör erbjuda fler återbesök än i dag. 
– Att följa upp patienten är viktigt för att säkerställa optimal behandling och god sjukdomskontroll. Annars är risken stor att man drabbas av försämringsperioder och måste söka akut vård på nytt, säger utredaren Elisabeth Eidem.

Fakta

Detta är den slutgiltiga versionen av de nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL.

  • På kort sikt bedöms riktlinjerna innebära ökade vårdkostnader. På längre sikt kan dock kostnadsbesparingar göras ifall sjuk-domarna upptäcks, behandlas och följs upp tidigare.
  • Samhällskostnaderna för astma beräknas vara omkring 8 miljarder kronor per år och för KOL är siffran cirka 14 miljarder kronor. Det handlar både om hälso- och sjukvårdskostnader och indirekta kostnader, som till exempel arbetsbortfall.