Demensteam och checklista ska förbättra vården

Publicerat:
Vården och omsorgen för personer med demens är ojämlik i landet. Dessutom får patienterna sällan insatser tidigt i sjukdomsförloppet. Nu har Socialstyrelsen tagit fram ett standardiserat insatsförlopp för personer med demens, som ska leda till att insatserna planeras bättre och att vården blir mer jämlik.

Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 personer i en demenssjukdom. Det innebär att det finns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige idag. Antalet kommer nästan att fördubblas fram till år 2050.

En demenssjukdom går inte att bota och leder till döden. Den förvärras gradvis över tid och påverkar kognitiva funktioner såsom minne, beteende och uppfattning av omvärlden. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Demens påverkar inte bara individen själv, utan även anhöriga och andra närstående.

– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.

I december 2017 kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Centralt i riktlinjerna är att demensvården ska vara personcentrerad, att alla insatser ska anpassas till den specifika individen. För att komplettera riktlinjerna har myndigheten nu tagit fram en modell för ett standardiserat insatsförlopp för demensvården. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.

Viktigt med demensteam

Modellen består av tre delar: insatser, samverkan samt stöd för samverkan. De två senare delarna handlar om att det är viktigt att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demens, och att dessa bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. Teamet kan därutöver bestå av till exempel arbetsterapeut och biståndshandläggare. Ibland kan även läkare, logoped eller dietist behöva kopplas in.

– Ett team där experter från både hälso- och sjukvård och socialtjänst ingår samlar en bred kunskap om demens och hur den påverkar individen och närstående. Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.

Ett verktyg som teamet kan använda är att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Där ska det bland annat framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen.

Checklista över insatser

Personer med demens kan ha helt olika behov av insatser, beroende på vem personen är och i vilken fas av sjukdomen hen befinner sig. För att göra det enklare för vården och omsorgen att få en överblick över vad som kan lämpa sig i olika lägen finns en checklista över insatser. Den kan röra sig om exempelvis trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet och särskilt boende. Men även stöd till anhöriga, läkemedelsgenomgångar, munhälsa, nutrition och palliativ vård.

– Checklistan innehåller också särskilda perspektiv på sjukdomen. Till exempel om behov hos yngre personer med demens, om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), om svårigheter när en person saknar insikt om sjukdomen och därmed inte vill ha stöd och hjälp, om de som bor ensamma, och hur man gör med de som är våldsamma eller de som blir utsatta för våld, säger Frida Nobel.

Kunskap om demens avgörande

Ett standardiserat insatsförlopp, med demensteam och checklista, kan bidra till en mer jämlik vård och omsorg. Samverkansmodellen som föreslås förutsätter emellertid att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom, till exempel demenssjuksköterskor och demensundersköterskor.

– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.

Kontakt

Frida Nobel
Telefonnummer: 075-247 46 35