93 procent av socialsekreterarna har nödvändig behörighet

Publicerad:
Enligt nya lagkrav från 2014 ska alla socialsekreterare som bedömer, utreder och följer upp insatser rörande barn och unga vara behöriga senast år 2019. I dag är 93 procent behöriga. "Kommunerna är positiva till kompetenskraven men vissa har svårt att rekrytera behörig personal", säger utredaren Åsa Borén.

Socialstyrelsen har i en rapport följt upp kommunernas möjligheter att uppfylla den nya behörighetsreglering som trädde i kraft under 2014. Bestämmelserna innebär att socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning som rör barn och unga antingen ska ha socionomexamen eller annan relevant examen. Redan nu ska socialsekreterare som nyrekryteras vara behöriga. För redan anställda har kommunerna fram till 2019 på sig att uppfylla kraven.

Stora regionala skillnader

En färsk enkät visar att sju procent av socialsekreterarna idag saknar behörighet, och att de regionala skillnaderna är stora.

– Större kommuner har lättare att rekrytera personal med rätt kompetens. I 135 kommuner fanns inga obehöriga socialsekreterare alls, medan 36 kommuner hade mellan 25 och 75 procent obehörig personal, säger utredaren Åsa Borén.

Men trots rekryteringsproblem på vissa håll är samtliga kommuner i intervjustudien positiva till de nya behörighetskraven. Många kommuner ser behörighetskraven som ett sätt att öka statusen för socialsekreterarna och samtidigt minska risken för brister i handläggningen.

– Flera kommuner menar dock att reglerna kommer i en tid då trycket på socialtjänsten är hårt, inte minst genom den stora ökningen av asylsökande, säger uredaren Åsa Borén.

Av kommunerna uppger 53 procent att det inte är sannolikt att man skulle kunna tillsätta en ledig tjänst med en behörig socialsekreterare. Orsaker som nämns är bland annat låga lönenivåer och svåra arbetsvillkor med hög belastning. Däremot ser stora kommuner ljusare på rekryteringsläget.

Kommuner vill ha kompletteringsutbildningar

Av de kommuner som har obehöriga socialsekreterare är det 35 procent som inte har inlett några processer alls för att få sina socialsekreterare behöriga fram till år 2019. Många menar att det är otydligt hur valideringsprocessen ska gå till för obehöriga socialsekreterare som behöver komplettera sin utbildning. Flera efterfrågar särskilt framtagna kompletteringsutbildningar.

– Att uppfylla föreskriftens krav på behörighet genom ”annan relevant examen” har visat sig vara svårt. Socialstyrelsen ska därför ha en dialog med lärosätena, och eventuellt se över om föreskrifterna behöver anpassas för att uppfylla lagstiftningens intentioner, säger Åsa Borén.

Med anledning av detta arbete ser Socialstyrelsen ett behov av att förlänga perioden i övergångsbestämmelserna i föreskrifterna till och med den 30 juni 2020. En förutsättning för detta är emellertid att övergångsbestämmelserna i socialtjänstlagen ändras.

Behörighetsbestämmelserna

Syftet med socialtjänstlagens nya behörighetsbestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter är att öka rättssäkerheten och kvaliteten i insatserna till barn och unga.

  • Av de omkring 5 000 tillsvidareanställda socialsekreterare i de 263 kommuner och stadsdelar som svarat på enkäten är drygt 300 obehöriga. Andelen obehöriga socialsekreterare skiftar mellan 0 och 26 procent i länen. Gotland, Jämtland och Örebro har inga obehöriga socialsekreterare alls, medan andelen obehöriga är störst i Södermanland, Kalmar och Västmanland.
  • Om det finns särskilda skäl kan Socialstyrelsen medge undantag från bestämmelserna i föreskriften. Hittills har en handfull kommuner begärt att få göra undantag från behörighetskraven men ingen har bifallits.
  • Socialstyrelsens uppföljning bygger bland annat på en enkätstudie till alla kommuner och stadsdelar och en intervjustudie med nio kommuner. 263 kommuner och stadsdelar svarade på enkäten