Wigzell: Vi vill underlätta för utländska läkare

Socialstyrelsen har genomfört en rad åtgärder för att läkare och annan vårdpersonal med utländska utbildningar snabbare ska kunna få sin legitimation. Nu behöver vi en dialog med landsting, regioner och, inte minst, de berörda om hur vi kan effektivisera processen ännu mer, utan att äventyra patientsäkerheten.

Det är idag möjligt för läkare och annan vårdpersonal att få sin legitimation betydligt snabbare än förut. Riksrevisionen visade i en rapport från 2011 att den genomsnittliga tiden för en läkare med utbildning utanför EU/EES att få legitimation var över sex år. Socialstyrelsen har sedan 2015 genomfört en rad åtgärder för att effektivisera processen.  

Väntetiden för att få sin utbildning granskad har gått från som mest 18 månader under hösten 2015 till att idag vara nere i två månader. Rättssäkerheten för den enskilde har också ökat genom att det nya systemet med kunskapsprov på legitimationsnivå fokuserar på kunskap snarare än på bedömning av dokumentation som många som flytt sitt hemland ofta saknar. I och med att fokus flyttats till test av faktiska kunskaper och färdigheter stärks även patientsäkerheten.

Idag finns exempel på personer som genom godkända resultat på det nya kunskapsprovet och kraftigt kortade handläggningstider fått legitimation på mindre än ett år från ansökan. Det är inte längre nödvändigt för läkare med utbildning utanför EU/EES att genomföra en allmäntjänstgöring på 18 månader – en anställning som visat sig svår att få och som var en broms i det gamla systemet. Antalet utfärdade legitimationer till hälso- och sjukvårdspersonal med utbildning utanför EU har ökat med nästan 50 procent mellan 2015 och 2017. För läkare har antalet ökat med 74 procent under samma period.

Mycket positivt har således genomförts. Samtidigt märker vi i våra kontakter och dialoger, som vi regelbundet har med sökande, att andra faktorer än de rent kunskapsmässiga påverkar möjligheten att klara kunskapsproven. Det kan handla om stress, möjligheterna att förbereda sig inför provet och tillgången till information om provets upplägg och innehåll. 

Vi vill därför i dialog med berörda aktörer, exempelvis landsting och regioner, lärosäten och inte minst med de sökande själva, se över vilka förändringar i vägen till legitimation som kan behöva vidtas för att öka genomströmningen med bibehållna krav på kunskap. Det kan handla om att se över hur vi i avtalen med lärosätena kan få in att de ska tillhandahålla informationsmaterial och förberedande insatser, något som vi vet efterfrågas. Men det kan också handla om att se över det maximala antalet försök som den sökande har på sig för att få godkänt och den maximala perioden på två år som den sökande har på sig att ta sig igenom systemet. Vi vill också tillsammans med andra aktörer på olika sätt bidra till en mer sammanhållen struktur av förberedande insatser.

Socialstyrelsen hoppas att en sådan dialog ska ge goda och långsiktiga förutsättningar för att bättre ta tillvara den kompetens som personer med utbildning utanför EU/EES kan bidra med i den svenska hälso- och sjukvården till nytta för samhället i stort men inte minst för den enskilde.