Tydlig rekommendation finns redan
Företrädare för Socialstyrelsen svarar om kraven på fysisk träning vid MS och parkinson. Skriven av: Jan Lycke, Eva Månsson Lexell, Per Odin, Sven Pålhagen, Anders Svenningsson, Per-Henrik Zingmark och Alexandra Karlén.
De rekommendationer som efterfrågas i ett debattinlägg i Dagens Medicin den 2 mars finns redan i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och flera av de åtgärder som beskriver olika typer av fysisk träning har fått hög prioritet. Gångförmågan är ett bra exempel. Att drabbas av nedsatt förmåga att gå, eller bara kunna gå långsamt och ha svårt att hålla balansen medför bland annat ökad risk att falla.
Konditions- och styrketräning har visat sig ha positiva effekter för gångförmåga både vid MS och parkinson. Även rehabiliteringsinsatser i form av träning på gång- eller löpband kan vara värdefulla, liksom balansträning.
Inga negativa biverkningar finns. Socialstyrelsen har därför gett olika typer av träning riktade mot gångförmågan hög prioritering (prioritet 4).
MS-relaterad trötthet är ett annat exempel. Den yttrar sig i form av energilöshet vid mental eller fysisk ansträngning och drabbar upp till 80 procent av patienterna. Förmågan att hålla koncentrationen påverkas, energin räcker inte till och det tar längre tid att återhämta sig. Symtomen påverkar privatliv, arbetsliv och sociala relationer och upplevs vara bland de svåraste att hantera.
Det finns studier som visar att utbildningsinsatser och ökad fysisk aktivitet vid MS-relaterad trötthet har bättre dokumenterad effekt än läkemedelsbehandling, liksom studier som visar att träningsprogram som innefattar styrketräning eller konditionsträning har viss effekt på MS-relaterad trötthet.
Därför rekommenderar Socialstyrelsen också hälso- och sjukvården att erbjuda både styrketräning, konditionsträning och kurser i hantering av MS-relaterad trötthet med högre prioritet än läkemedelsbehandling.
Rekommendationerna är tydliga, och av totalt omkring hundra rekommendationer i detta riktlinjearbete har ett tjugotal mer övergripande rekommendationer lyfts fram som centrala.
Socialstyrelsen har bland annat valt att betona vikten av att personer med MS och parkinson får tillgång till en bred kompetens i form av ett multidisciplinärt team, där olika professioner samarbetar kring en patient för att planera mål och åtgärder utifrån hans eller hennes individuella behov.
Vi rekommenderar att det ¬i teamen, förutom läkare och sjuksköterska, finns minst två andra professioner representerade: Fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeuter eller annan specialistläkare.
Fysioterapeuter finns med för att vi ser att fysioterapeutiska insatser har stora effekter på svåra tillstånd hos personer med MS och parkinson. Vi tar till oss synpunkterna på vårt sätt att lyfta fram de mer övergripande rekommendationerna och tar också gärna emot synpunkter på andra vetenskapligt dokumenterade åtgärder än de som finns med i remissversionen.
Det är värdefullt att de nya nationella riktlinjerna, som nu är på remiss, diskuteras inför den slutgiltiga versionen som kommer vid årets slut. Men redan nu finns tydliga rekommendationer om fysisk träning.