Risk att daglig verksamhet låser in människor

Publicerat:
Debattartikel av Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen. Publicerad på Dagens Samhälles webbplats den 19 mars 2019.

Få funktionshindrade går vidare från daglig verksamhet till arbete eller studier, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Flera strukturella hinder för övergångar har identifierats, trots att ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete.

I den årliga rapporten ”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – lägesrapport 2019”, redogör Socialstyrelsen bland annat för funktionshindrades tillgång till insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården, kostnadsutveckling, jämlikhetsaspekter, självbestämmande och personalens kompetens.

På flera områden märks en positiv utveckling, exempelvis ökar krisberedskapen i boenden för personer med funktionsnedsättning. På andra områden ser Socialstyrelsen att det finns utrymme för förbättring. Ett exempel är att få personer i daglig verksamhet går till arbete eller studier, trots att det i lagens förarbeten anges ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete.

I årets lägesrapport har Socialstyrelsen analyserat övergångar från daglig verksamhet enligt LSS till arbete eller studier. Undersökningsgruppen utgjordes av de 878 personer som avslutade sin dagliga verksamhet enligt LSS 2014. Två år efter avslutad daglig verksamhet hade endast 72 av dessa personer inkomst från lönearbete. Det motsvarar totalt 0,2 procent av samtliga 33 800 som hade daglig verksamhet 2014.

Analyserna visar också att mer än hälften i undersökningsgruppen endast hade aktivitets- eller sjukersättning. Det kan betyda att de stod helt utan sysselsättning, arbete eller studier, även om det inte kan uteslutas att vissa kan ha fått sysselsättning på annat sätt än genom kommunen.

De flesta personer med daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det går därför inte att säga exakt hur många som vill och kan gå vidare till arbete eller studier. Vi kan dock konstatera att förutsättningarna för att gå vidare till arbete eller studier tycks begränsade och att det finns strukturella hinder för övergångar. Till exempel visar våra senaste öppna jämförelser att endast 14 procent av kommunerna har en aktuell, skriftlig rutin för att årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer med daglig verksamhet.

Övergångar från daglig verksamhet till arbete är inget som socialtjänsten kan ordna på egen hand, ofta krävs det samverkan med andra aktörer. Knappt 15 procent av kommunerna har samverkansöverenskommelser mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Vi vet att många kommuner jobbar aktivt med att stärka förutsättningar för övergångar, vi vet också att det finns andra samverkansformer. Men den låga andelen övergångar i kombination med den låga förekomsten av rutiner och överenskommelser pekar på ytterligare utvecklingsmöjligheter.

För många funktionshindrade är daglig verksamhet den bästa sysselsättningsformen, men Socialstyrelsen vill framhålla vikten av att de som vill och kan arbeta eller studera också bör få möjlighet till det. Den dagliga verksamheten riskerar annars att få en inlåsningseffekt istället för att bidra till målet om full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning.

Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle

Denna artikel handlar om

Kontakt

Presstjänsten
Telefonnummer: 075-247 30 05