Replik på debattartikeln "Vägled LSS-handläggarna"

Publicerat:
Replik på debattartikeln "Vägled LSS-handläggarna" i Socionomen nr 7 2018, av enhetschef Annika Öquist och utredare Carina Wiström Bergstock. Publicerad i Socionomen 31 januari 2019.

Socialstyrelsen kan bara bekräfta FUB:s uppfattning om LSS-handläggarnas centrala roll för att människor ska känna trygghet, få en rättssäker handläggning och uppfatta sitt stöd som förutsägbart och hållbart. Även Socialstyrelsen har fått signaler om att det är stor personalomsättning bland handläggarna, stora svårigheter att rekrytera och att det nu är färre av dem som arbetar som LSS-handläggare som har socionomexamen än tidigare. Därför har också flera åtgärder vidtagits för att kunna erbjuda handläggarna en relevant kompetensutveckling.

Under de fyra år som Socialstyrelsen på regeringens uppdrag anordnat grundutbildning och påbyggnadsutbildning för LSS-handläggare på högskolenivå har vi noga följt utvecklingen. I nuläget är det ungefär hälften av landets LSS-handläggare som har genomgått denna utbildning. Utvärderingarna visar tydligt att handläggarna upplever att det finns ett glapp mellan den teoretiska kunskapen de tillägnat sig på högskolan och den praktiska verkligheten de kommer till. Många har lyft att de lärt sig mycket under utbildningen men att de därefter inte fått stöd eller tillfälle att använda sig av dessa kunskaper på hemmaplan beroende på bristande engagemang från chefer och kollegor.

Här har Socialstyrelsen sett ett behov av att prova nya former av lärande för LSS-handläggare där kompetensutveckling och en lärande organisation går hand i hand. Vi ser behov av ett mer kollegialt lärande. Men det vilar också ett tungt ansvar på chefer och ledning att ge förutsättningar för en grundlig strategisk kompetensutveckling. Socialstyrelsen arbetar därför med att utveckla ett webbaserat kompetensutvecklingsmaterial där chefer får stöd för att arbeta med en lokal, gemensam kompetensuppbyggnad.

Förutom teoretiska kunskaper inom områden som funktionsnedsättning, rättssäkerhet, handläggning, FN:s konventioner, LSS, kommunikation och delaktighet så bygger materialet på reflektioner och diskussioner inom handläggargruppen. Handläggarna behöver tillsammans reflektera över intentionerna i LSS, förhållningssätt, värdegrund, människosyn, delaktighet och liknande begrepp och över hur detta ska omsättas i praktiken. Om man får syn på sina egna värderingar så kan man möta människor med funktionsnedsättningar på ett mer professionellt sätt.

Socialstyrelsen har också ett uppdrag att stödja införande av IBIC (Individens Behov I Centrum) i landets samtliga kommuner. IBIC är ett arbetssätt som stödjer kommuner och organisationer att arbeta systematiskt och behovsinriktat genom att dokumentera uppgifter om individers behov, resurser, mål och resultat. Modellen ger även förutsättningar för systematisk uppföljning. Implementeringen sker genom utbildning, vägledning och webbintroduktion. Sedan IBIC började introduceras hösten 2016 har Socialstyrelsen utbildat processledare i drygt en tredjedel av landets kommuner.

På den nationella webbplatsen Kunskapsguiden.se publicerar Socialstyrelsen kontinuerligt kvalitetssäkrad kunskap och stöd för professionen inom vård och omsorg. Där finns filmer, webbutbildningar, poddar och andra publikationer. Socialstyrelsen har även kontakt med andra myndigheter, kommuner, funktionshindersorganisationer, privata utförare och enskilda för att informera oss om behovet av kunskapsstöd inom funktionshinderområdet. Vår målsättning är att ta fram målgruppsanpassade kunskapsstöd som leder till att professionen kan erbjuda brukarna ett bättre stöd och i det arbetet är LSS-handläggarna en mycket viktig och prioriterad grupp.

Carina Wiström Bergstock, utredare Socialstyrelsen
Annika Öquist, enhetschef Socialstyrelsen

Repliken är ett svar på debattartikeln "Vägled LSS-handläggarna" som representanter för Riksförbundet FUB publicerade i Socionomen nr 7 2018.

Denna artikel handlar om

Kontakt

Presstjänsten
Telefonnummer: 075-247 30 05