"Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor behöver byggas ut"

Publicerat:
Debattartikel av generaldirektör Olivia Wigzell och Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen. Publicerad på Dagens Medicins webbplats och i papperstidningen den 25 april 2019.

Det finns idag en stark uppslutning för att hälso- och sjukvården ska verka hälsofrämjande och förebyggande. Genom metoder för att stödja den enskildes val av hälsosamma levnadsvanor och personalens kompetens att förklara sambanden mellan levnadsvanor och patientens hälsoproblem finns stora förutsättningar att uppnå en förbättrad och mer jämlik hälsa. Rådgivningsverksamheten behöver därför byggas ut och särskilt riktas till patienter som kan förutses få stora förbättringar i hälsa och livskvalitet om de får stöd och råd av vården. 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor är ett stöd för hälso- och sjukvården i arbetet med att erbjuda patienter rådgivning om levnadsvanor. Den första versionen av riktlinjerna publicerades 2011 och så här långt kan vi se att primärvården har byggt ut stödet till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, men inte för riskbruk av alkohol och rökning.

Riktlinjerna rekommenderar att hälso- och sjukvården i första hand ska stödja personer med särskild risk eftersom det är där som rådgivningen bedöms ha störst nytta. Till den gruppen räknas personer som är sjuka, har någon biologisk riskmarkör som till exempel högt blodtryck, övervikt, eller någon funktionsnedsättning. Till gruppen räknas även personer med låg socioekonomisk ställning. Om rådgivningen riktas mot de grupper i befolkningen som behöver den bäst främjas en mer jämlik hälsa. För att lyckas behöver hälso- och sjukvården arbeta systematiskt med alla levnadsvanor och anpassa erbjudanden och stöd till behov, förutsättningar och preferenser hos patienterna.

Under 2019 fortsätter Socialstyrelsen att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med hälsosamma levnadsvanor på flera sätt. Ett led i arbetet är att stödja primärvården i deras arbete för personer med psykisk ohälsa som vill ha stöd för att ändra sina levnadsvanor. Utvecklingsarbetena startades under 2018 och de bedrivs i 15 av landets 21 regioner. Stöd till implementering inom hälso- och sjukvården för kvinnor och barnhälsovården kommer också utvecklas. Inom barnhälsovården utvecklar Socialstyrelsen stöd för att nå de familjer som behöver det bäst, på ett sätt som är lätt tillgängligt och önskat av dem. Det kan till exempel innebära att stödja att det finns rutiner för hur föräldrar ska kunna erbjudas stöd att sluta röka.

Socialstyrelsen kommer också att ta fram ett anpassat stöd för LSS-verksamheter för personer med psykisk ohälsa. Ohälsosamma levnadsvanor är vanligare bland   personer med funktionsnedsättning och de är en prioriterad målgrupp för hälso- och sjukvårdens stöd.

Sammanfattningsvis vill Socialstyrelsen framhålla att ett viktigt arbete för bättre levnadsvanor har påbörjats inom hälso- och sjukvården. Men det behöver byggas ut och det behöver skapas strukturer och goda förutsättningar för ett systematiskt arbete. Det avgörande ansvaret vilar på hälso- och sjukvårdens ledningsnivåer. Socialstyrelsens målsättning är att tillsammans med regionernas nya system för kunskapsstyrning med Nationella programområden bistå i utvecklingsarbetet.

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen
Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd Socialstyrelsen

Läs debattartikeln i Dagens Medicin här.

Kontakt

Presstjänsten
Telefonnummer: 075-247 30 05