”Orsaken till ökningen av psykisk ohälsa inte klarlagd”

Publicerat:
Debattreplik av generaldirektör Olivia Wigzell och avdelningschef Thomas Lindén, publicerad på DN.se fredag den 24 maj 2019.

Tre forskare skriver på DN Debatt om den psykiska ohälsan bland barn och unga och kritiserar en nyligen publicerad rapport från Socialstyrelsen. Det är bra att frågan om psykisk ohälsa debatteras, det behövs. Inte minst frågan om orsaker till densamma. Artikelförfattarna framhåller att en orsak till den ökade diagnostiseringen är en ökad medikalisering av mänskliga problem. Det kan vara en tänkbar förklaring. En av många. I Socialstyrelsens rapport har det emellertid inte genomförts någon värdering av tänkbara förklaringar till att fler får psykiatrisk vård.

Socialstyrelsens utvärdering av vården vid depression och ångestsyndrom bygger heller inte på enkätsvar om självupplevd psykisk ohälsa från barn och unga, vilket man kan få intrycket av när man läser debattinlägget. De uppgifter Socialstyrelsen använder är registerdata från heltäckande nationella register om unika individer med inrapporterade diagnoser i patientregistret vilka ställs av läkare inom den specialiserade vården. Uppgifter hämtas också från läkemedelsregistret över olika typer av psykofarmaka och från dödsorsaksregistret. Våra uppgifter har även samkörts med uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB, som gör det möjligt att även titta på etablering på arbetsmarknad, huvudsaklig inkomstkälla och inkomst för individer. Även utbildning har ingått. Dessa uppgifter rapporteras löpande vilket ger oss möjlighet att följa utvecklingen över tid.

I vår rapport framhåller vi att det inte är klarlagt vad som ligger bakom ökningen av antalet personer som får diagnosticerad depression och ångestsyndrom. Däremot konstaterar vi att det är ungdomar i alla grupper som omfattas av ökningen, oavsett psykosocial situation, vilket kan tala för att orsakerna finns i miljöer som är gemensamma för flertalet unga.

Artikelförfattarna har invändningar mot att kontinuitet och strukturerad uppföljning över tid bör ske för personer som har långvarig diagnosticerad depression eller ångestsyndrom. Det finns ingen motsats mellan att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och att vården för personer med psykisk ohälsa ska vara lika bra som för personer med somatisk (kroppslig) ohälsa när det gäller kontinuitet, tillgänglighet, uppföljning och personcentrering.

För att undvika långvarig psykisk sjukdom är det viktigt att tidigt upptäcka och be-handla depression och ångestsyndrom. Insatser på samhällsnivå, som handlar om förutsättningar för kontinuitet i skolgång, för att kunna ta del av och fullfölja utbildningen och stöd i vardagsmiljön är viktigt för att kunna främja hälsa och förebygga ohälsa.

Den psykiska ohälsan, vad gäller ångestsyndrom och depression, tenderar att bli långvarig. 30 procent av de unga som nydiagnostiserades med depression eller ångest-syndrom för tio år sedan är ännu i behov av psykiatrisk vård. Det är samtidigt viktigt att framhålla att det finns områden där utvecklingen går framåt, vi pekar på ett antal sådana områden i utvärderingen. Såväl positiva som negativa aspekter är viktiga att lyfta fram i debatten. 
 
Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen
Thomas Lindén, avdelningschef, Socialstyrelsen

Läs Socialstyrelsens debattreplik på DN Debatt

Läs den ursprungliga debattartikeln på DN Debatt

Denna artikel handlar om