"Nya riktlinjer ger en mer jämlik hälsa"

Hälso- och sjukvården behöver göra mycket mer än i dag för att ge råd och stöd till patienter som vill förbättra sina levnadsvanor. I vågskålen ligger stora vinster för såväl individ som vården och samhället.

Befolkningens hälsa i vårt land är i allmänhet god och har successivt förbättrats. De flesta kan förvänta sig att leva både längre och med fler friska år än tidigare generationer. Men det finns fortfarande stora skillnader. Ojämlikheter i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper är tydliga oavsett hälsoproblem. Till exempel skattar 66 procent av de med förgymnasial utbildning sin hälsa som bra eller mycket bra. Bland de med eftergymnasial utbildning är motsvarande siffra 81 procent.

I dag presenteras Socialstyrelsens remissversion av ”Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor”. Riktlinjerna betonar särskilt vikten av åtgärder för att stödja personer med särskild risk. Till denna grupp hör personer som redan är drabbade av sjukdom, har riskfaktorer som ökar risken för sjukdom, och personer som har en social sårbarhet. Låg socioekonomisk status har ett samband med en högre grad av ohälsosamma levnadsvanor, och det är angeläget att prioritera denna grupp för att nå en mer jämlik hälsa.

I de nya riktlinjerna lyfts även hälsofrämjande åtgärder avseende barn och ungdomar. Att tidigt uppmärksamma och stödja hälsosamma levnadsvanor hos barn och unga är särskilt viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv.

Riktlinjerna lyfter även åtgärder för att stödja patienter att bli rökfria och att undvika alkohol före och efter operation. På så sätt kan komplikationerna efter en operation mer än halveras.

Levnadsvanor har en avgörande betydelse för hälsa, livskvalitet och livslängd. Den som lever hälsosamt lever i genomsnitt 14 år längre än den som lever ohälsosamt. Inverkan är stor på folksjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt, stroke och diabetes.

De tidigare nationella riktlinjerna har bidragit till ett ökat fokus på arbetet med levnadsvanor. Stödet till patienter med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet har ökat för varje år sedan Socialstyrelsen började följa arbetet i primärvården 2013. Däremot har inte stödet kring alkohol och rökning utvecklats lika positivt.

Hälso- och sjukvården behöver arbeta mer aktivt med styrning och ledning för att stärka det förebyggande arbetet. Bland annat behöver rutiner för samtal om levnadsvanor tas fram för fler verksamheter. Fler delar av hälso- och sjukvården bör också bli involverade på ett tydligare sätt. Utöver primärvården handlar det exempelvis även om opererande specialiteter, psykiatrin och elevhälsan.

En överväldigande majoritet är positiva till att lämna information om sina levnadsvanor i samband med besök i hälso- och sjukvården för att få rätt vård och behandling. De flesta vill också att vårdpersonalen ger stöd till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling.

Genom att nu lägga extra fokus på att stödja patienterna att sluta röka, röra på sig mer, äta hälsosammare och vara måttliga med alkohol kan vi förbättra hälsan ytterligare och få mer pengar över till sådant som inte kan förebyggas eller behandlas med hälsosamma levnadsvanor.

De insatser som föreslås i riktlinjerna är kostnadsberäknade till cirka 1,7 miljarder per år för de kommande fem åren. Det är en låg kostnad i förhållande till vad vi får tillbaka i form av bättre och mer jämlik hälsa, fler friska år, längre liv, och bättre användning av sjukvårdens resurser.

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen
Anna Mattsson, projektledare för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Lars Weinehall, prioriteringsordförande, senior professor i allmänmedicin och epidemiologi, Umeå universitet (ingår i projektledningsgruppen) 
Hans Lingfors, medicine doktor, distriktsläkare, Region Jönköping (ingår i projektledningsgruppen)
Margareta Eriksson, folkhälsostrateg, medicine doktor, leg. sjuksköterska, Region Norrbotten (ingår i projektledningsgruppen)
Lars Jerdén, docent, distriktsläkare, Borlänge (ingår i projektledningsgruppen)

Remissversionen i sin helhet finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Slutversionen publiceras under sommaren 2018.

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle