Långsiktiga satsningar behövs för att hindra att barn far illa

Publicerat:
Debattartikel i Socionomen 2/2019 av generaldirektör Olivia Wigzell och enhetschef Annika Öquist, om Socialstyrelsens arbete med den sociala barn- och ungdomsvården.

Socialtjänstens uppdrag att skydda barn och unga som far illa är både komplext och svårt. Sedan flera år har också socialtjänsten haft stora problem med såväl hög arbetsbelastning som stor personalomsättning. Detta har haft en negativ påverkan på socialtjänstens möjligheter att ge utsatta barn tillräckligt stöd och skydd. Det händer också i enskilda fall att barn inte får den hjälp och det skydd de har rätt till, trots att socialtjänsten varit inkopplad. Det har medier vid upprepade tillfällen rapporterat, senast i ett uppmärksammat reportage i SVT:s Uppdrag granskning i januari.

Det finns dock flera tecken på att det sker en positiv utveckling. Forskaren Pia Tham har studerat arbetsvillkor och välmående hos socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården vid tre tillfällen: 2003, 2014 och 2018. Preliminära resultat visar att situationen förbättrats de senaste åren. Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve, som avslutade sitt treåriga uppdrag i december 2017, konstaterade efter en dialog med ett 50-tal kommuner att situationen i den sociala barn- och ungdomsvården går åt rätt håll, framförallt beroende på att personalsituationen har börjat stabiliseras.

Men hon konstaterade också att mycket arbete återstår och att den sociala barn- och ungdomsvården på lång sikt behöver förändras. 

Socialstyrelsen arbetar sedan lång tid med att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Under den senaste femårsperioden har avsevärda satsningar gjorts för att förbättra personalens kompetens och stabilisera personalsituationen.

• Kommunerna har erhållit statsbidrag för kompetensutveckling av personalen och att stärka bemanningen.

• Socialstyrelsen har i samarbete med flera högskolor erbjudit chefer och socialsekreterare kompetensutveckling på högskolenivå.

• Ett webbaserat stöd till yrkesintroduktion har tagits fram och vidareutvecklats på både nationell, regional och lokal nivå så att nyutexaminerad personal kan få en rimlig ingång i yrket.

Socialstyrelsen kan konstatera att de utbildningar som genomförts inom den så kallade kompetenssatsningen och som nu avslutats visar att det finns ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling för såväl första linjens chefer som för socialsekreterare. Utmaningar som uppmärksammats är att deltagare ibland haft svårt att slutföra kurser på grund av en alltför pressad arbetssituation och att inhämtade kunskaper sällan kunnat spridas till kollegerna.

Det är arbetsgivarens ansvar att säkra medarbetarnas kompetens och att se till att inhämtade kunskaper kommer till användning i verksamheterna. En nationell ledarskapsutbildning kan därför vara ett sätt att fortsatt stödja en sådan förbättring. Detta är en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet och ett led i att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst.
För att möta fortsatt efterfrågan på kompetenshöjning hos såväl chefer som socialsekreterare behövs mer långsiktiga och kontinuerliga utbildningssatsningar över längre tidsperioder.

Det är viktigt att sådana brister uppmärksammas, men vi vill komplettera bilden och berätta om de nationella satsningar som Socialstyrelsen gör. Dessa satsningar finansieras genom att regeringen har tilldelat medel, i syfte att fortsätta stärka den sociala barn- och ungdomsvården och även bygga på det arbete som den nationella samordnaren bedrev under tre år.  En rad utvecklingsarbeten pågår också i kommuner och regioner och glädjande nog finns signaler om att förbättringar också sker på många håll.

För att ytterligare stärka och stödja den sociala barn- och ungdomsvården arbetar Socialstyrelsen under 2019-2020 vidare med flera olika uppdrag.

• På nationell nivå saknas uppgifter om hur många anmälningar om barn som far illa som socialtjänsten får ta emot. Det saknas även uppgifter om vilka som anmäler och vad anmälningar leder till. Socialstyrelsen genomför därför just nu en kartläggning av anmälningar om barn som far illa och en analys för att få bättre kunskap. I ett annat uppdrag utreds hur anmälningarna kan göras sökbara utan att de strider mot personuppgiftsreglerna. En fråga som är central för barns skydd. Uppdragen planeras bli klara vid årsskiftet 2019/2020.

• Socialsekreterare och chefer som arbetar med handläggning och dokumentation inom socialtjänsten är inte sällan oerfarna och är i behov av mer kunskaper om vilka regler som styr arbetet. Socialstyrelsen arbetar därför med att ta fram pedagogiskt och lättillgängligt stöd för handläggning och dokumentation.

• Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket ett regeringsuppdrag som syftar till att förbättra samverkan mellan skolan/elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Avsikten är att tidigt uppmärksamma barns behov av stöd och bryta en negativ utveckling innan problemen eskalerat. Uppdraget ska redovisas 2021.

• Det är angeläget att socialtjänstens roll får en mer framträdande plats i arbetet med barn och unga som begår brott, då den allmänna trenden i samhället är ett mer repressivt straffsystem, även för unga. Socialstyrelsen uppdaterar handboken om barn som begår brott och tar fram annat kunskapsstöd. Vidare görs en fortsatt utvärdering av så kallade sociala insatsgrupper (SIG), en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott.

Arbetet med att stärka skyddet för barn som far illa är komplext. Socialstyrelsen är kunskapsmyndighet inom socialtjänstens område och har i uppdrag att utveckla och sprida aktuell kunskap om metoder och arbetssätt inom den sociala barn- och ungdomsvården till kommuner och andra berörda huvudmän. Detta arbete ska utgå från de behov av kunskapsbaserat stöd som finns hos verksamheterna. Det förutsätter att Socialstyrelsen fortsätter att arbeta utåtriktat och i dialog med professioner, socialchefer, kommuner, Sveriges kommuner och landsting, SKL, den regionala samverkans- och stödstrukturen och andra viktiga aktörer, vilket vi också gör.

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen
Annika Öquist, enhetschef, Socialstyrelsen

Kontakt

Presstjänsten
Telefonnummer: 075-247 30 05