Nordhels

De nordiska länderna har sedan 1975, genom sina respektive myndigheter, utväxlat information om ländernas beredskapsarbete. Sen början av 1980-talet har detta skett främst vid årligen återkommande konferenser, Nordisk hälsoberedskapskonferens.

Struktur för nordiskt samarbete 

På mötet i Finland år 2000 diskuterades ett mer konkret och förpliktande samarbete. Med detta som utgångspunkt föreslog den Nordiska hälsoberedskapskonferensen år 2001 att sätta upp en arbetsgrupp med mandat att arbeta med konkreta förslag till nordiskt samarbete (Svalbardgruppen).

Ordförandeskapet i Svalbardgruppen innehas av det land som skall arrangera nästföljande nordiska hälsoberedskapskonferens. Ett nordiskt hälsoberedskapsavtal undertecknades i juni 2002 mellan de fem länderna.

Effekterna av detta samarbete har lett till att det finns en struktur för samarbete mellan de nordiska länderna i syfte att förbereda och utveckla hälso- och sjukvårdsberedskapen för att bättre kunna hantera kriser och katastrofer, förberedelser av beredskapsåtgärder, assistans vid tillfällen då någon av avtalsstaterna drabbas av kris eller katastrof.

Inom följande samarbetsområden pågår gemensamma aktiviteter

  • principer och procedurer för samarbete
  • beredskap mot atom/nukleära händelser (A, R/N-beredskap)
  • beredskap mot biologiska händelser (B-beredskap)
  • beredskap mot kemiska händelser (C-beredskap)
  • kriser i utlandet.

Nordiskt hälsoberedskapsavtal på olika språk

Senast uppdaterad:
Publicerad: