Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/
/

Långvarig psykisk ohälsa en utmaning för vården

den 15 maj 2019 kl. 09:00 Pressmeddelande

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, framför allt bland barn och unga. Fler får vård och behandling men trots det växer köerna. Det visar Socialstyrelsens nya utvärdering av vården till personer med depression och ångestsyndrom, som publiceras idag.

Psykisk ohälsa, främst i form av diagnoser som depression och ångestsyndrom, är en av våra stora folksjukdomar och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. Tendensen är att den psykiska ohälsan ökar, och då även läkemedelsförskrivningen, i synnerhet bland flickor.

– Redan tidigare har Socialstyrelsen visat på en kraftig ökning av den psy-kiska ohälsan. Den här utvärderingen visar att ökningen fortsätter, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Det är inte kartlagt vad som ligger bakom den kraftiga ökningen. Att det är ungdomar i alla grupper som omfattas av ökningen, oavsett psykosocial situation, kan tala för att orsakerna kan finnas i miljöer som är gemensamma för de flesta unga.

Många lider av långvarig psykisk sjukdom

Socialstyrelsen konstaterar även att den psykiska ohälsan tenderar att bli långvarig. 30 procent av de unga som nydiagnosticerades för depression och ångestsyndrom inom barn- och ungdomspsykiatrin 2008 var fortfarande i behov av psykiatrisk vård tio år senare, drygt hälften behandlades med läkemedel. Utvärderingen visar också att unga som tidigt diagnosticeras med depression eller ångestsyndrom får svårare att etablera sig i arbets- och vuxenlivet. Tio år efter diagnos stod nästan var fjärde av dessa personer utanför arbetsmarknaden eller var beroende av ekonomiskt bistånd.

– Detta innebär att vården borde organiseras mer som för patienter med kronisk och långvarig sjukdom som diabetes, KOL och liknande sjukdomar. Det handlar då om en bättre uppföljning över tid och att kontinuiteten i vårdkontakten stärks, säger Olivia Wigzell.

Ökat behov av tidiga insatser

Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga ställer stora krav på hälso- och sjukvårdens förutsättningar att möta behovet av ett ökande antal unga som behöver hjälp. Och där finns det i dagsläget inte tillräckligt med resurser och personal med relevant kompetens.

– Behovet av att kunna arbeta med tidiga insatser inom såväl elevhälsan, ungdomsmottagningar, primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin är mycket stort, och kommer att öka ytterligare, säger Riitta Sorsa, pro-jektledare för utvärderingen på Socialstyrelsen.

Tillgången på personal inom psykiatriområdet har inte alls ökat i omfattning som motsvarar det ökade behovet av psykiatrisk vård och behandling. När det gäller antalet psykiatrisjuksköterskor har tillgången till och med minskat de senaste tio åren.

Även om det råder stora regionala skillnader inom landet har den så kallade ”första linjen”, psykiatrisk primärvård för unga, fått utökade resurser under senare år. Det kan handla om att vårdcentraler har fått tilläggsuppdrag eller att det har bildats speciella mottagningar inom barn- och ungdomspsykiatrin, för de med lindrigare symtom. Organisationen av vården ser dock mycket olika ut inom landet och på många håll finns uppenbara brister.

Fler får vård inom barn- och ungdomspsykiatrin

Trots en utbyggnad av första linjen vårdas allt fler inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Antalet patienter som diagnostiserats för depression och ångestsyndrom i åldern 10-14 år och som har fått behandling i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin har mer än femdubblats för flickor och tredubblats för pojkar sedan 2006.

Även inom vården till vuxna med psykisk ohälsa finns brister. För att kunna erbjuda en god vård behöver korrekta diagnoser kunna ställas snabbt. I samband med diagnosticering behöver även somatiska undersökningar göras samt eventuell beroendeproblematik eller samsjuklighet uppmärksammas, enligt Socialstyrelsen.

Nationella uppgifter från primärvården saknas

Socialstyrelsen konstaterar att data från primärvården i stor utsträckning saknas och för att kunna göra bättre och mer heltäckande utvärderingar i framtiden behöver inrapporteringen väsentligt förbättras.

– Idag saknas det nationella uppgifter som beskriver centrala aspekter av vården, till exempel hur många som får tillgång till psykologisk behandling, säger Riitta Sorsa. Det finns nästan inga uppgifter som berör primärvården, där de flesta med depression och ångestsyndrom får vård. Det är bekymmersamt – inte minst med tanke på att det handlar om en sårbar och växande patientgrupp.