Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/
/

Mer forskning behövs om ME/CFS

den 20 december 2018 kl. 15:00 Nyhet

Det behövs mer forskning och en större samsyn om sjukdomen ME/CFS. De vetenskapliga underlagen och erfarenheterna från vården är inte tillräckliga för att i dag arbeta fram kunskapsstöd på området, det visar en rapport från Socialstyrelsen. Nu vill myndigheten bidra till en dialog mellan vårdgivarna.

Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) är en sjukdom som leder till olika fysiska och kognitiva problem. Typiska symtom är trötthet, utmattning, influensaliknande symtom, led- och muskelsmärta samt sömnrubbningar. Symtomen kan förvärras av fysisk eller mental ansträngning. Trots att många studier genomförts, är orsaken till ME/CFS fortfarande okänd. 

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att se över kunskapsläget och bedöma förutsättningarna för att stödja vården med kunskapsstöd och stöd för sjukskrivning för ME/CFS, ett så kallat försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Översynen visar att det saknas samsyn internationellt kring vilka diagnoskriterier som ska gälla, men också att vården i Sverige har olika syn på hur patienterna ska tas omhand. 

– Det här är en patientgrupp som drabbas av stort lidande, något som kvalitativa studier visat och som vi hört vid dialog med patientföreningen RME. Både vårdpersonal och patienter bekräftar bilden att vården ser olika ut i landet och det finns också behov av bättre bemötande och samordnade insatser, säger Lars-Torsten Larsson, chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, på Socialstyrelsen.

Uppdrag att se över kunskapsläget

Socialstyrelsens rapport och den nyligen publicerade översikten från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, visar att de vetenskapliga underlagen när det gäller behandlingsinsatser för ME/CFS är otillräckliga. Det finns även skillnader inom vården när det gäller synen på orsaker och behandling mellan dem som förespråkar ett biomedicinskt synsätt, där sjukdomen enbart förklaras med biomedicinska faktorer, och dem som utgår från ett biopsykosocialt synsätt, där även psykiska och sociala faktorer inkluderas.

Av Socialstyrelsens kartläggning framgår även att det i nuläget saknas samsyn kring vilka behandlingsåtgärder som kan rekommenderas.

– Underlaget är i dagsläget tyvärr inte tillräckligt för att det ska vara möjligt att ta fram nationella rekommendationer inom området. Det saknas tydliga svar i forskningen och det finns heller inte en samsyn inom vården kring diagnostisering och behandling, säger Lars-Torsten Larsson. 

Därmed finns inte heller i nuläget de grundläggande förutsättningarna för att arbeta vidare med ett stöd för sjukskrivning för diagnosen ME/CFS. 

– Det betyder att generella rekommendationer inte kan tas fram, men däremot ska behov av sjukskrivning bedömas individuellt precis som tidigare, säger Lars-Torsten Larsson.

 

Behov av forskning och dialog

Socialstyrelsen ser behov av mer forskning kring ME/CFS, och vill också bidra till en dialog mellan vårdgivarna. 

– En dialog kan ge möjlighet till ökad samsyn på sikt. För patienter med ME/CFS är ett bra bemötande centralt liksom att vården är lyhörd och tar hänsyn till personens hela sjukdomsbild och vårdbehov. Det är viktigt att fortsätta arbeta med att individanpassa vården och utvärdera vad som fungerar för den enskilda patienten, säger Lars-Torsten Larsson.