Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



Alkoholmissbruk eller -beroende

  • Tillstånd: Alkoholmissbruk eller -beroende
  • Åtgärd: Community reinforcement approach (CRA)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en god effekt och en låg kostnad per effekt om den erbjuds i form av gruppbehandling.

Kommentar: Kostnadseffektiviteten är sämre än för motivationshöjande behandling (MET) vid alkoholmissbruk eller -beroende.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholmissbruk och alkoholberoende definieras enligt DSM-III, DSM-III-R, DSM-IV, alternativt definieras alkoholberoende och skadligt bruk enligt ICD-9 eller ICD-10.

Community reinforcement approach (CRA) kan innehålla en rad olika komponenter. Innehållet har utvecklats och delvis förändrats över tid. I de ingående studierna innehåller CRA-metoden flera av eller alla följande komponenter: funktionell analys, där situationer, tankar och känslor som föregår och blir konsekvenser av både alkoholkonsumtion och nykterhet identifieras noggrant: nykterhetsprövning, Antabusbehandling, tillfredsskalan där nuvarande situation värderas utifrån olika aspekter, jobbklubb, kommunikationsträning med anhöriga och schema för fritid. Metoden är manualbaserad och vikt läggs vid kontinuerlig utvärdering från både klientens och behandlarens sida. Metoden används enbart i begränsad utsträckning i Sverige. En manual har framtagits av Statens institutionsstyrelse (SiS).

Vilken effekt har åtgärden?

Vid missbruk eller beroende av alkohol ger CRA en större minskning av andel dagar med alkoholkonsumtion vid uppföljning efter sex månader jämfört med tolvstegsbehandling (måttligt starkt vetenskapligt stöd).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en meta-analys från 2004 som inkluderar två studier med sammanlagt 343 deltagare [1]. Studierna utvärderar CRA jämfört med ”sedvanlig vård”. Reguljär Antabusbehandling ingick inte i behandlingsgrupperna, men en relativt stor andel patienter (K = 51,3, I = 18,4) använde dock Antabus under behandlingstiden.

Meta-analysen visade en större minskning av andel dagar med alkoholkonsumtion i grupperna som fick CRA jämfört med kontrollgrupperna (konfidensintervall (KI): -1,60 – -0,27, weighted mean difference (WMD): -0,94).

Ytterligare en meta-analys som publicerades i SBU-rapporten 2001 och som sammanfattar forskningen fram till 1999, identifierades [2]. Den inkluderar sju studier varav två ingår i meta-analysen från 2004. Meta-analysen visade en effektstorlek på 0,41 till förmån för CRA. Meta-analysen ger dock mycket bristfällig information om det statistiska underlaget för beräkningen av effektstorleken och ingår därför inte i den slutliga sammanställningen. Meta-analysen från 2004 bekräftar dock slutsatserna från den tidigare meta-analysen.

Litteratursökningen identifierade inte fler kontrollerade eller randomiserade kontrollerade studier på alkoholområdet efter 2001. Forskningsfokus förefaller ha förskjutits till förmån för metodens användbarhet för centralstimulantia och i viss mån cannabis.

Saknas någon information i studierna?

Befintliga studier saknar i sig inte information avseende effekten av CRA-behandling. Vad som vore önskvärt att framtida studier behandlade är följande:

  • Den relativa effekten av de olika komponenterna i CRA-behandlingen.
  • Välgjorda studier på svenska förhållanden. Viss tveksamhet kan identifieras avseende överförbarheten av metoden från huvudsakligen äldre amerikanska förhållanden.

Hälsoekonomisk bedömning

CRA bedöms vara förenad med en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår om den ges i grupp och en måttlig kostnad om den ges individuellt.

Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Bedömningen bygger därför på en skattning baserad på potentiella besparingar om missbruket eller beroendet upphör, hälsovinster och kostnader för åtgärden. Enligt skattningen blir kostnaden per kvalitetsjusterade levnadsår låg om CRA i grupp leder till tre veckors nykterhet. Bedömningen är att CRA i grupp kan ge detta resultat. Om CRA i individuell form leder till tre månaders nykterhet bedöms behandlingen medföra en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår, och om den leder till en till två månaders nykterhet bedöms behandlingen medföra en måttlig kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår. Bedömningen är att CRA individuellt kan leda till det senare.

Referenser

  1. Roozen, HG, Boulogne, JJ, van Tulder, MW, van den Brink, W, De Jong, CAJ, Kerkhof, AJFM. A systematic review of the effectiveness of the community reinforcement approach in alcohol, cocaine and opioid addiction. Drug and alcohol dependence. 2004; 74(1):1-13.
  2. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem: en evidensbaserad kunskapssammanställning. Vol. 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2001.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00