Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



Artros i höft

  • Tillstånd: Artros i höft
  • Åtgärd: Långvarig, regelbunden, handledd konditions- styrke- och funktionsträning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har måttlig effekt på smärta och funktion. Effekten är bättre än den som redovisas av andra åtgärder (se under rubriken ”Relaterat” till vänster) och bör därför användas i första hand vid artros i höft.

Hur allvarligt är tillståndet?

Vid artros finns en liten till stor risk för försämrad funktion och livskvalitet samt förtida död. Risken för förtida död ökar, särskilt i hjärt- och kärlsjukdom, vid ökande nedsättning av gångförmågan.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Vid artros i höft har långvarig, regelbunden, handledd konditions- styrke- och funktionsträning måttlig effekt på smärta (hög evidensstyrka).
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av långvarig, regelbunden, handledd konditions- styrke- och funktionsträning på funktion och livskvalitet.

Artros är ett symtomgivande stadium av långsamt fortskridande ledförändringar med broskförlust och nybildning av ben vid ledkanterna. Smärta och nedsatt funktion är vanligt, men sambandet mellan grad av ledförändringar och symtom är svagt. Behandlingen inriktas på att lindra smärtan och förbättra funktionen.

Litteratursökningen identifierade en systematisk översikt och två randomiserade, kontrollerade studier.

Den systematiska översikten omfattande 1 234 patienter och visar en kliniskt relevant effekt av olika typer av regelbunden träning på smärta vid höftartros: standardized mean difference 0,43 (95-procentigt konfidensintervall: 0,06 0,8). Effekten bedöms som måttlig men är högre än den effekt som brukar redovisas för läkemedelsbehandling.

Den första av de två randomiserade, kontrollerade studierna [1] stödjer resultaten i den systematiska översiktsartikeln vad beträffar smärta. I översikten saknas effektstorlek för självskattad funktion men i den randomiserade kontrollerade studien [1] redovisas en effect size (ES) på 0.29 (95-procentigt konfidensintervall: 0.09 till 0.67) för funktion.

Den andra randomiserad, kontrollerad studie [2] redovisar inte någon positiv effekt för varken smärta eller funktion. Träningsdosen i den första [1] studien är dubbelt så hög som i den andra [2], två jämfört med ett övervakat tillfälle i veckan under 12 veckor och det är tveksamt om ett träningstillfälle per vecka har någon fysiologisk effekt.

Det relativt sett större antalet tillgängliga studier av patienter med knäartros medger subgruppsanalyser som visar en ökad smärtlindring och förbättring i funktionsnivå med ett ökat antal träningstillfällen. Det finns idag ingen anledning att tro att detta inte också gäller för patienter med höftartros.

Hälsoekonomisk bedömning

Träningsprogram riktade till personer med artros är förknippade med positiva hälsoeffekter och måttliga kostnader. Det tycks vara så att ju mer intensivt träningsprogrammet är, desto bättre är kostnadseffektiviteten.

Referenser

  1. Fernandes, L, Storheim, K, Sandvik, L, Nordsletten, L, Risberg, MA. Efficacy of patient education and supervised exercise vs patient education alone in patients with hip osteoarthritis: a single blind randomized clinical trial. Osteoarthritis Cartilage. 2010; 18(10):1237-43.
  2. Juhakoski, R, Tenhonen, S, Malmivaara, A, Kiviniemi, V, Anttonen, T, Arokoski, JP. A pragmatic randomized controlled study of the effectiveness and cost consequences of exercise therapy in hip osteoarthritis. Clin Rehabil. 2011; 25(4):370-83.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)