Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



Mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen

  • Tillstånd: Mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen
  • Åtgärd: Årlig MRT som tillägg till strukturerad uppföljning från 25 års ålder

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning.

Kommentar: Åtgärden är ett alternativ till mastektomi för att förebygga bröstcancer vid mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor sammanvägd svårighetsgrad eftersom det innebär en mycket stor påverkan på livskvalitet och mycket stor påverkan på livslängd.

Mutation i BRCA1-genen eller BRCA2-genen är associerad med omkring 50–80 procents livstidsrisk att utveckla bröstcancer. Medianåldern vid insjuknande är ungefär 45 år. Detta kan jämföras med den genomsnittliga livs-tidsrisken att utveckla bröstcancer för en kvinna som är ungefär 10 procent, och med en genomsnittlig insjuknandeålder om 63 år. Den årliga incidensen mellan 30–60 år är i storleksordningen 2 procent.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

Hos kvinnor med påvisad mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen ger strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi såsom mammografiscreening (MG) med tillägg av magnetresonanstomografi (MRT) från 25 års ålder

  • 50 procent högre sensitivitet för tillägget av MRT till MG (90 procent jämfört med 40 procent) (hög evidensstyrka)
  • fem procent lägre specificitet av MRT än MG (hög evidensstyrka).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av årlig MRT som tillägg till strukturerad uppföljning från 25 års ålder på mortalitet och livskvalitet hos kvinnor med påvisad mutation i BRCA1-genen eller BRCA2-genen.

Screening med MRT i tillägg till MG hos kvinnor med BRCA-mutation eller på annat sätt kraftigt förhöjd ärftlig risk för bröstcancer leder till detektion av sjukdomen i mer gynnsamt sjukdomsstadium i jämförelse med enbart MG-screening (70 procent lägre risk att diagnostiseras i stadium 2 eller högre). Det är oklart i vilken mån mortaliteten i inträffade bröstcancerfall påverkas av tillägget av MRT. Den lägre specificiteten vid MRT-screening är i en högriskpopulation ett mindre problem än i en population med låg till måttlig risk att insjukna i bröstcancer.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

MRT-screening har en högre återkallandefrekvens är MG-screening, vilket gör metoden mindre lämplig som screeningmetod i en population med låg bröstcancerincidens.

Vilka studier ingår i granskningen?

Ett par studier i genomgången har inkluderat ultraljud, men metoden har i två fall förkastats under pågående studie. Genomgången har därför fokuserats på bilddiagnostisk screening med mammografi (MG) och magnetreso-nanstomografi (MRT) hos kvinnor med ärftligt ökad risk för bröstcancer, framför allt BRCA-mutationsbärare. I granskningen ingår en systematisk översikt från 2008 som inkluderar studier där tillägget av MRT till årlig mammografi studeras i studier publicerade 1995–2007 [1]. Ytterligare tre studier publicerade efter detta datum har inkluderats i genomgången [2-4].

Saknas någon information i studierna?

Studierna saknar information om den bröstcancerspecifika och totala överlevnaden i relation till olika screeningmetoder. Det är inte troligt att randomiserade studier med tillräcklig statistisk styrka (power) kommer att kunna genomföras eftersom BRCA-mutationsbärare är relativt sällsynta i befolkningen med en prevalens om cirka 1/1000 individer [5-7]. En aktuell simuleringsmodell anger emellertid att en kvinna med mutation i BRCA1-genen som genomför screening med MRT och MG vid 25 års ålder minskar sin risk att ha avlidit i bröstcancer vid 70 års ålder från 41 procent till 26 procent [8].

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden hos det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Warner, E, Messersmith, H, Causer, P, Eisen, A, Shumak, R, Plewes, D. Systematic review: using magnetic resonance imaging to screen women at high risk for breast cancer. Ann Intern Med. 2008; 148(9):671-9.
  2. Trop, I, Lalonde, L, Mayrand, MH, David, J, Larouche, N, Provencher, D. Multimodality breast cancer screening in women with a familial or genetic predisposition. Curr Oncol. 2010; 17(3):28-36.
  3. Le-Petross, HT, Whitman, GJ, Atchley, DP, Yuan, Y, Gutierrez-Barrera, A, Hortobagyi, GN, et al. Effectiveness of alternating mammography and magnetic resonance imaging for screening women with deleterious BRCA mutations at high risk of breast cancer. Cancer. 2011; 117(17):3900-7.
  4. Warner, E, Hill, K, Causer, P, Plewes, D, Jong, R, Yaffe, M, et al. Prospective study of breast cancer incidence in women with a BRCA1 or BRCA2 mutation under surveillance with and without magnetic resonance imaging. J Clin Oncol. 2011; 29(13):1664-9.
  5. Ford, D, Easton, DF, Peto, J. Estimates of the gene frequency of BRCA1 and its contribution to breast and ovarian cancer incidence. American journal of human genetics. 1995; 57(6):1457-62.
  6. Whittemore, AS, Gong, G, Itnyre, J. Prevalence and contribution of BRCA1 mutations in breast cancer and ovarian cancer: results from three U.S. population-based case-control studies of ovarian cancer. American journal of human genetics. 1997; 60(3):496-504.
  7. Peto, J, Collins, N, Barfoot, R, Seal, S, Warren, W, Rahman, N, et al. Prevalence of BRCA1 and BRCA2 gene mutations in patients with early-onset breast cancer. J Natl Cancer Inst. 1999; 91(11):943-9.
  8. Kurian, AW, Sigal, BM, Plevritis, SK. Survival analysis of cancer risk reduction strategies for BRCA1/2 mutation carriers. J Clin Oncol. 2010; 28(2):222-31.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – prevention och diagnostik vid bröstcancer