Andra mammor berättar

Innan Louise blev mamma hade hon en tydlig bild av hur allt skulle bli. Verkligheten blev en annan. Det visade sig att Louise dotter ville vara hos henne hela tiden. Det blev väldigt intensivt och det var svårt att få amningen att fungera till en början. Här berättar Louise om hur det vände när hon tog hjälp och fick bra stöd och råd. När allt väl började fungera kunde Louise njuta av den fantastiska känslan av att bli mamma.

Isabelle trodde att hela hennes liv skulle vändas upp och ner när hon blev mamma. Hon var förberedd på att inte hinna ta hand om sig själv, att allt bara skulle handla om att amma. Här berättar Isabelle om att det blev enklare än hon hade trott. Förlossningen gick snabbt och amningen gick som en dans. Och när alla har olika syn på hur man ska vara som mamma, då är det viktigt att lyssna på sig själv och att känna efter vad man själv vill.

Anna hade stort fokus på graviditeten och förlossningen och hade inte tänkt så mycket på tiden efteråt. Här berättar Anna om tiden efter förlossningen, om den stora omställningen av att vara ensam med sin dotter när hennes partner började jobba. Om känslorna av att känna sig isolerad och inte räcka till som mamma. Och vad gör man när det gör för ont för att amma sitt barn? För Anna blev lösningen att prata med en terapeut om sina upplevelser. När det blev för svårt att amma fick hon hjälp från en amningsmottagning.

Sabina är en tävlingsmänniska som gillar att prestera. Inför förlossningen tänkte hon: Smärtstillande? Det är bara att härda ut! Men det blev inte som hon tänkt sig. Efter 52 timmar slutade förlossningen med akut kejsarsnitt. Här berättar Sabina om sina insikter kring att bli mamma. Om hur viktigt det är att ta hand om sig själv för att orka ta hand om någon annan. Och om vändpunkten när hennes barnmorska uppmanade henne att sluta amma.

Innan Maryam fick sitt första barn fokuserade hon bara på förlossningen. Hon trodde att hon kunde och visste vad som väntade sen. Men verkligheten visade något helt annat. Hör Maryam berätta om tiden efter, om hur det känns att vara flytande på ett hav av känslor. När amningen inte fungerar som man tänkt sig och sömnbristen gör att hjärnan slutar fungera. När oron tar över och känslorna gör att man gråter konstant. Men också om lycka och kärlek och att det blir bättre med tiden.

Johanna hade en väldigt bra upplevelse av förlossningen. Hon förväntade sig att tiden efter skulle bli kaos. Men det gick över förväntan och hon orkade mer än hon trodde när hon behövde amma på nätterna. Här berättar Johanna om att det var svårt att veta vad som ska göra ont i kroppen efter förlossningen och vad som kräver uppföljande vård. Det kan vara svårt när man är så uppfylld av att vara mamma. I det läget var kontakten med vården viktig för att få bra hjälp och behandling.

Jacqueline var påläst och hade mycket information innan hennes graviditet och förlossning. Men det var ändå svårt att föreställa sig vilken omställning tiden efter förlossningen var. Hur tufft det kan vara när det är mycket som händer den första tiden. Här berättar Jacqueline hur viktigt det är att få stöd men att också ta emot stöd. Det kan vara enkla småsaker som att få hjälp att plocka ur diskmaskinen, eller en vän som kommer med mat. Det kan verkligen göra skillnad för den nyblivna mamman.

Lovisas dotter föddes med ett allvarligt hjärtfel. Hon tvingades genomgå en stor hjärtoperation endast fem månader gammal. Här berättar Lovisa om när oron som förstagångsförälder plötsligt handlar om liv och död. Om hur man kan känna som mamma till ett sjukt barn, och varför man inte ska jämföra sig med andra.

Ellen har en medfödd CP-skada som innebär att hon har problem med balansen. Under graviditeten var hon orolig över hur hennes mammaliv skulle bli. Kommer jag att kunna bära mitt barn som andra? Kommer jag att kunna amma? Ellen läste på om allt för att hela tiden ligga steget före. Trots all oro, fungerade det mesta bättre än förväntat. Här berättar Ellen om hur hon hittat lösningar i sin vardag för att få livet som nybliven mamma att fungera. Om hur viktigt det är att vara trygg i förberedelsen, men ändå inte riktigt veta hur det blir förrän man verkligen är där.

När Jessica var på ultraljud i vecka nio fick hon och hennes man beskedet att de väntade tvillingar. Jessica blev inte glad, och skämdes över sina känslor. Men när den första chocken lagt sig började hon njuta av sin tvillinggraviditet. Den blev dock alltför kort. Barnen föddes för tidigt, redan i vecka 26. Sedan följde veckor bland slangar och apparater på sjukhuset. Hör Jessica berätta om oron över att inte veta om ens barn kommer att överleva. Om hur vården fungerar när det handlar om liv och död. Och om glädjen att idag vara mamma till två fyraåringar!