Här hittar du frågor och svar som rör arbetet inom elevhälsan under covid-19.
Ja, det är av stor betydelse för både barn och unga, i skolans miljö och för de elever som får distansundervisning, att elevhälsan även i dessa tider utför sitt förebyggande och hälsofrämjande uppdrag samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsans uppdrag omfattar olika statliga myndigheters kompetensområden. Socialstyrelsen ansvarar för frågor som rör hälso- och sjukvård och Skolverket för allmänna skolfrågor. Frågor som handlar om smittskydd faller under Folkhälsomyndighetens ansvarsområde. Då svar på frågor i huvudsak faller inom andra myndigheters kompetensområde hänvisas till information från relevant myndighet.
Elevhälsan omfattas av flera regelverk, såsom skollagen (2010:800), hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientlagen (2014:821). Skolhuvudmannen ansvarar för elevers tillgång till elevhälsa och prioritering av dess arbete.
Nedan du mer information om skolans arbete med elevhälsa både under covid-19 och generellt
Skolans arbete med elevhälsa under coronapandemin, Skolverket
Information till skola och förskola om den nya sjukdomen covid-19, Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vaccinationer ges enligt föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet, även under pågående pandemi.
Det är viktigt att skydda riskgrupper. Folkhälsomyndigheten informerar om riskgrupper.
Pandemin som pågår i vårt land och hela världen kan skapa oro. Samtal, medierapportering och förändringar i vardagen väcker tankar och känslor hos både barn, unga och vuxna. Hur en person reagerar på händelser som denna beror på olika saker som bland annat ålder, tidigare erfarenheter och hur personen mår rent allmänt. Nedan finns länkar till vidare information och stöd.
Vanliga frågor från barn och unga, Folkhälsomyndigheten
Så pratar du med barn om coronaviruset, Krisinformation.se
Den pågående pandemin kan innebära en stor förändring för eleverna i skolans miljö men framför allt för de elever som får distansundervisning. Den nya situationen kan innebära en ökad risk för påfrestningar i hemmet, vilket bland annat kan leda till otrygghet och utsatthet för barn och unga. Av den anledningen är det viktigt att ha en särskild uppmärksamhet kring de elever som far illa eller riskerar att fara illa av olika skäl. Det kan handla om elever med en stark oro för sin egen eller närståendes hälsa eller familjens ekonomi. Det kan också handla om elever som blir mer isolerade av att tillbringa mycket tid i hemmet eller som lever under dysfunktionella hemförhållanden, med risk för att exempelvis utsättas för eller bevittna våld och övergrepp.
Det är alltid viktigt med samverkan mellan olika professioner och aktörer. Samverkan kan vara viktigt redan i ett tidigt skede, för att snabbt fånga upp den enskilde elevens behov, att motivera eleven och föräldrarna till att söka hjälp eller att erbjuda dem stöd i kontakten med till exempel socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Samverkan är också angeläget om det finns oro för att barnet ska fara illa - då ska en orosanmälan göras.
Skolverkets information om skolans ansvar för barn som far illa
I Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan ger myndigheterna vägledning i hur kravet på tillgång till elevhälsan kan tolkas.
Vägledning för elevhälsan (pdf)
Under den pågående covid-19-pandemin kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelserna om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.
Regelverket för journalföring och sekretess gäller. Det finns inga särskilda regler eller undantag med anledning av covid-19-pandemin. I Vägledning för elevhälsan kan du läsa om journalföring på sidan 56 och sekretessfrågor på sidan 63. Du hittar också relevant information under frågan Vilka krav och regler gäller vid digitala vårdtjänster inom elevhälsan? på denna webbsida.
Vägledning för elevhälsan (pdf)
De krav och regler som normalt sett gäller för elevhälsans medicinska insatser gäller även under covid-19-pandemin. Detsamma gäller för hälso- och sjukvårdsverksamhet via digitala vårdtjänster. Om en vårdgivare gör uppgifter om patienter tillgängliga över så kallade öppna nät, exempelvis för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska kunna utföra arbetsuppgifter på distans, måste det göras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan nå uppgifterna. I praktiken innebär det bland annat att uppgifter om patienter antingen måste krypteras eller överföras genom en krypterad förbindelse. Åtkomst till patientuppgifter ska föregås av stark autentisering. Det innebär att vårdgivaren använder inloggningslösningar som ställer krav på att identiteten kontrolleras på minst två olika sätt. Öppna nät kan beskrivas som ett datornätverk som en enskild användare har tillgång till, exempelvis Internet.
Regler om journalföring och hantering av personuppgifter i hälso- och sjukvården finns framför allt i patientdatalagen (2008:355), PDL, och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har även tagit fram en handbok som stöd vid tillämpningen av HSLF-FS 2016:40. Vidare har Socialstyrelsen publicerat en rapport om digitala vårdtjänster. Du hittar allt detta via nedanstående länkar.
Patientdatalagen på riksdagens webbplats
Handbok om journalföring och behandling av personuppgifter (pdf)