Svårbehandlade självskador och ätstörningar kräver högspecialiserad vård

Socialstyrelsen visar i ett faktablad att antalet nya fall av självskador mellan åren 2020-2021 ökat markant. Bland 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent. Ökningen gäller både flickor med tidigare psykiatrisk diagnos och flickor som nu fått en diagnos för första gången.

I ett annat faktablad framkommer att antalet flickor under 18 år som får barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård ökar, liksom de som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Den diagnos som ökat mest markant är ätstörningar.

Ätstörningar kan vara livslånga och direkt livshotande. Cirka 200 000 personer bedöms någon gång ha en ätstörning. Vårdens kvalitet och resultat skiljer sig även åt i landet. Socialstyrelsen har därför beslutat att svårbehandlade ätstörningar och självskador ska omfattas av nationell högspecialiserad vård.

Beslut för att stärka vården

Socialstyrelsen har beslutat att svårbehandlade ätstörningar respektive svårbehandlat självskadebeteende ska omfattas av nationell högspecialiserad vård. På utvalda universitetssjukhus skapas kunskapscentra för att förstärka och förbättra vården.

Universitetssjukhusen i Skåne, Stockholm och Västra Götalands-regionen ansvarar för nationell vård vid självskadebeteende från och med 1 januari 2023.
Nationella enheter för vård vid svårbehandlade ätstörningar startar från och med 1 december 2023 på universitetssjukhusen i Skåne, Stockholm, Uppsala, och Västra Götalandsregionen samt vid Sundsvalls sjukhus.

Syftet är att stärka vårdkvaliteten och säkerställa tillgången till den mest högspecialiserade vården för de här patientgrupperna.

Komplexa områden som kräver samarbete

De nationella vårdenheterna ska ge tillfälliga och högintensiva insatser för att exempelvis bryta ett mönster eller komplettera den psykiatriska vården med högspecialiserad somatisk vård. Totalt handlar det om cirka 100–200 patienter per år och per område.

De nationella mottagningarna kommer att erbjuda en samlad kompetens inom psykiatri, somatisk vård, psykologi och omvårdnad vilket behövs för de svåraste fallen vid ätstörning och självskadebeteende.

Ytterligare stöd på gång

Socialstyrelsen tar nu fram nationella riktlinjer för vården vid ätstörningar. Med dem kommer även ett kunskapsstöd till personal om hur ätstörningar upptäcks, bemöts och behandlas, samt hur man kan stödja anhöriga.

Om nationell högspecialiserad vård

Med nationell högspecialiserad vård menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet. Vid bedömningen av om vård ska utgöra nationell högspecialiserad vård ska hänsyn särskilt tas till om vården är komplex eller sällan förekommande och om den kräver en viss volym, multidisciplinär kompetens, stora investeringar eller medför höga kostnader.

Hittills har nämnden för nationell högspecialiserad vård tagit beslut om tillstånd för 37 vårdområden. Ytterligare 48 vårdområden är under utredning för att eventuellt utgöra nationell högspecialiserad vård.