Så utvecklas den nationella högspecialiserade vården
Nationell högspecialiserad vård är komplex vård som utförs sällan och som bedrivs på högst fem enheter i landet. Socialstyrelsen leder, på uppdrag av regeringen sedan 2018, arbetet med nationell högspecialiserad vård - med målet att stärka kunskap, kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården.
Under våren har Socialstyrelsen fattat beslut om att exempelvis epilepsikirurgisk utredning och behandling, tarmrehabilitering för barn och vuxna med svår tarmsvikt, resttillstånd vid polio samt avancerad bäckenkirurgi ska utgöra nationell högspecialiserad vård.
De slutliga besluten om var vården ska bedrivas tas av nämnden för nationell högspecialiserad vård, där Sveriges sex samverkansregioner är representerade. Vid nämndens möte i maj tog man beslut om vilka regioner som ska bedriva bland annat vård vid svårbehandlat självskadebeteende och svårbehandlade ätstörningar samt vård vid svåra kroniska lungsjukdomar hos barn.
- När det gäller ätstörningar respektive självskadebeteende är detta de första vårdområdena inom psykiatrin som inkluderas i systemet för nationell högspecialiserad vård - och därmed ett viktigt steg för den psykiatriska vården. Genom strukturen med högspecialiserade nationella enheter ökar möjligheten att utveckla vården inom dessa områden liksom andra aktuella områden, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen.
I höst har Socialstyrelsen fattat beslut bland annat om att högisoleringsvård vid högsmittsamma sjukdomar ska utgöra nationell högspecialiserad vård. I höst väntas även nämnden för nationell högspecialiserad vård fatta beslut om vilka regioner som ska få bedriva vård inom ett antal cancerområden.
Ett arbete i flera etapper
Processen med nationell högspecialiserad vård sker stegvis i etapper, där såväl professionsrepresentanter och patientföreträdare som representanter för hälso- och sjukvårdssystemet och regionpolitiker medverkar. Arbetet bygger på bred förankring med öppet remissförfarande och det tar cirka 1,5–2 år från att arbetet på ett område inleds fram till ett nämndbeslut om tillstånd.
Genom processen tas hänsyn till helheten i vården, bland annat utreds angränsande vårdområden samtidigt eftersom de kan påverka varandra. Breda konsekvensanalyser görs också innan beslut.
- Satsningen på nationell högspecialiserad vård som nu sker i Sverige görs för att arbetet med den mest avancerade vården ska kunna stärkas ytterligare och för att lägga grund för fortsatt god forskning och utveckling. Det handlar också om att bygga framtidens vård och stärka robusthet och struktur i hälso- och sjukvården, säger Kristina Wikner.
Socialstyrelsen följer upp den nationella högspecialiserade vården och publicerar nya resultat årligen, bland annat rörande volymer, tillgänglighet och behandlingsresultat. Myndigheten har också inlett ett arbete för att kunna utvärdera systemkonsekvenser av nationell högspecialiserad vård, bland annat för akutsjukvården.
Mer hos oss
Fakta
- Med nationell högspecialiserad vård menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet. Vid bedömningen av om vård ska utgöra nationell högspecialiserad vård ska hänsyn särskilt tas till om vården är komplex eller sällan förekommande och om den kräver en viss volym för att uppnå goda resultat, multidisciplinär kom-petens, stora investeringar eller medför höga kostnader.
- Processen mot nationell högspecialiserad vård inleds med att vårdföreträdare i regionernas nationella programområden nominerar vårdområden som de ser skulle kunna utvärderas för att eventuellt bli nationell högspecialiserad vård.
- Därefter tillsätter Socialstyrelsen sakkunniggrupper med experter från samtliga sjukvårdsregioner, samt patientföreträdare. Sakkunniggruppernas uppgift är att identifiera vilka delar av de föreslagna vårdområdena som skulle gynnas av att bedrivas på nationell nivå.
- Sakkunniggrupperna arbetar fram ett förslag som sedan går på remiss till regioner, professionsföreningar, patientföreningar och myndigheter. Även andra intresserade får tycka till genom ett öppet remissförfarande. I nästa steg gör en grupp experter på det svenska hälso- och sjukvårdssystemet en analys av det samlade materialet, och huruvida nyttan med den föreslagna koncentrationen av vården överstiger eventuella negativa effekter.
- Därefter fattar Socialstyrelsen, efter en samlad bedömning, beslut om vården ska bedrivas på nationell nivå och på hur många enheter den då ska bedrivas.
- När ett beslut fattats av Socialstyrelsen om att ett vårdområde ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård utlyser myndigheten möjligheten för regionerna att ansöka om tillstånd.
- Det slutliga beslutet om vilka regioner som ska få tillstånd tas sedan av regionpolitiker från de sex samverkansregionerna i nämnden för nationell högspecialiserad vård. Ordförande i nämnden är Socialstyrelsens generaldirektör.