Gravid kvinna

Nytt kunskapsstöd ska hjälpa vården att minska risken för dödföddhet

Publicerad:
Socialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstöd för att lyfta fram handläggning som kan bidra till att förebygga att barnet dör i livmodern. Det nationella kunskapsstödet om intrauterin fosterdöd innehåller tio rekommendationer och går nu ut på remiss.

Varje år drabbas 3–4 barn per 1 000 födda av intrauterin fosterdöd, vilket innebär att de dör i livmodern efter minst 22 fullgångna graviditetsveckor. Drygt hälften av dessa fall inträffar innan graviditetsvecka 37. För att minska risken för dödföddhet har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd med tio nationella rekommendationer, ett stöd som nu går ut på remiss.

En av rekommendationerna handlar om att säkerställa en strukturerad anamnes tidigt i graviditeten, där barnmorskan går igenom den gravidas sjukdomshistoria och hälsostatus.

- Att tidigt identifiera riskfaktorer för komplikationer hos den gravida och barnet är en förutsättning för att kunna sätta in rätt stöd och därmed minska risken för dödföddhet. Detta görs redan inom vården i dag men arbetet kan utvecklas och göras mer likvärdigt över landet, säger Elisabeth Eidem, utredare på Socialstyrelsen.

- Det kan samtidigt vara utmanande att samtala om riskfaktorer. I en separat bilaga till kunskapsstödet finns ett stöd till barnmorskor som samtalar med gravida inom mödrahälsovården. Stödet fokuserar på hur man kan förklara och svara på olika typer av frågor om risker för intrauterin fosterdöd.

Tillväxthämning är den vanligaste orsaken

Tillväxthämning beror oftast på en försämrad syre- och näringstillförsel från moderkakan till fostret, så kallad placentadysfunktion. Om tillväxthämning misstänks före förlossning är det viktigt med ett individuellt övervakningsprogram för att minska risken för fosterdöd och komplikationer. I kunskapsstödet finns ett par rekommendationer som handlar om handläggning av graviditeter där det finns ökad risk för dödföddhet och placentadysfunktion.

Regionerna bör strukturerat utreda och ta fram åtgärdsförslag

Socialstyrelsen kommer också med rekommendationer om att hälso- och sjukvården bör utreda och dra lärdomar av när ett barn dör i livmodern. Att systematiskt gå igenom dödsfall ökar sannolikheten att man ser mönster och orsaker, och på så vis ökar kunskapen om intrauterin fosterdöd.

- Hälso- och sjukvården bör strukturerat utreda varje dödfött barn och då även ta tillvara på föräldrarnas berättelse. Dessutom anser vi att regionerna minst årligen bör göra en systematisk genomgång av alla inträffade fall av intrauterin fosterdöd och ta fram åtgärdsförslag för att förbättra vården, säger Elisabeth Eidem.

- Rekommendationerna bildar tillsammans en process i tre steg, från det enskilda dödsfallet till regional och nationell nivå. Varje steg lägger grunden för nästa, och på så sätt kan framtida dödsfall förebyggas.

  • Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd. Kunskapsstödet går nu ut på remiss och en slutlig version planeras till juni nästa år.

  • Kunskapsstödet inkluderar även rekommendationer om information och handläggning vid minskade fosterrörelser, som tidigare ingick i ett separat stöd.

  • För att stödja uppföljningen har Socialstyrelsen också tagit fram ett antal indikatorer. Med hjälp av dessa kan man lokalt, regionalt och nationellt följa upp dödföddhet utifrån några av rekommendationerna.

  • I ett annat pågående regeringsuppdrag arbetar Socialstyrelsen med att ta fram nationella riktlinjer för förlossningsvården. En första publicering är planerad till december 2022.