Nya regler tillåter att biobanksprover används för att identifiera avlidna
Även från samhällets sida finns ett behov av att kunna identifiera avlidna. Det behovet kan exempelvis vara särskilt stort i samband med en katastrof som drabbar många människor, men kan även uppstå i situationer där kvarlevorna efter en enskild eller några få människor påträffas, till exempel efter en brand eller en trafikolycka. I de allra flesta fall kan avlidna identifieras på andra sätt än med hjälp av biobanksprover. Men det har uppstått, och kommer sannolikt även i framtiden att uppstå situationer där det finns behov av att kunna använda biobanksprover för att identifiera en eller flera personer som har avlidit.
Prover kan sparas i en biobank när personer föds eller får vård eller behandling
I samband med hälso- och sjukvård tas en stor mängd prover. De allra flesta proverna slängs eller kasseras när de har analyserats, men vissa prover kan vara betydelsefulla för din vård eller behandling i framtiden och kan därför behöva sparas. Provet sparas då i en biobank. I Sverige utförs också, sedan många år tillbaka, screening för ett antal sjukdomar hos nyfödda barn, genom det som kallas PKU-prov. PKU-prov sparas sedan den 1 januari 1975 i en särskild biobank, PKU-biobanken. Prover kan sparas i biobanker även för andra ändamål men det är prover som har samlats in för vård eller behandling och prover ur PKU-biobanken som får användas för att identifiera avlidna.
Biobanksprover får användas för att identifiera avlidna utan att givaren har lämnat sitt samtycke till det
Ett biobanksprov får användas för att identifiera en avliden utan att provgivaren har lämnat sitt samtycke till det. Men provgivaren har rätt att motsätta sig att prov samlas in, bevaras eller används i enlighet med biobankslagens regler. Det är i första hand provgivaren själv som ska kunna identifieras med hjälp av ett sparat biobanksprov när han eller hon har avlidit. Men det är inte uteslutet att prover kan användas även för att identifiera avlidna släktingar. Däremot är det i normalfallet inte tillåtet att använda prover från en släkting som ännu är livet.
Rättsmedicinalverket och Polismyndigheten får använda biobanksprover för att identifiera avlidna när andra metoder är uteslutna. Det är bara Rättsmedicinalverket, RMV, och Polismyndigheten som får använda biobanksprover för att identifiera avlidna. Biobanksprover ska alltså inte vara en metod för att identifiera avlidna som används i första hand. De får i princip bara användas om andra tillräckligt säkra metoder inte finns att tillgå inom rimlig tid och till en rimlig kostnad.