Gravid kvinna

Nationellt kunskapsstöd ska bidra till att förebygga dödföddhet

Publicerad:
För att minska risken för att barn dör i livmodern under graviditeten har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd som nu publiceras i slutversion. Huvudsyftet är att lyfta fram handläggning som kan bidra till att förebygga intrauterin fosterdöd.

Varje år drabbas 3–4 barn per 1 000 födda av intrauterin fosterdöd, vilket innebär att de dör i livmodern efter minst 22 fullgångna graviditetsveckor. Drygt hälften av dessa fall inträffar innan graviditetsvecka 37.

I kunskapsstödet finns 13 rekommendationer, som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Att tidigt identifiera riskfaktorer för komplikationer hos den gravida och barnet är en förutsättning för att kunna sätta in rätt stöd och därmed minska risken för dödföddhet. En av rekommendationerna handlar därför om att säkerställa en strukturerad anamnes tidigt i graviditeten, där barnmorskan går igenom den gravidas sjukdomshistoria, hälsostatus och sociala situation.

- Detta görs inom vården i dag, men arbetet kan utvecklas och göras mer likvärdigt över landet. I en separat bilaga till kunskapsstödet finns ett stöd till barnmorskor som samtalar med gravida inom mödrahälsovården, eftersom det kan vara utmanade att tala om riskfaktorer, säger Elisabeth Eidem, utredare på Socialstyrelsen.

Tillväxthämning är den vanligaste orsaken

Tillväxthämning är den komplikation som tydligast kan kopplas till att barn dör i livmodern. Orsaken är oftast en försämrad syre- och näringstillförsel från moderkakan till fostret, så kallad placentadysfunktion. Om tillväxthämning misstänks under graviditeten är det viktigt med ett individuellt övervakningsprogram för att minska risken för fosterdöd och komplikationer. I kunskapsstödet finns ett par rekommendationer kring handläggning av graviditeter där det finns ökad risk för dödföddhet och placentadysfunktion.

Stöd till föräldrar och personal

Det är omtumlande och chockartat när ett barn dör intrauterint. Många föräldrar får en mer eller mindre uttalad krisreaktion. Händelsen kan också påverka vårdpersonalen. I slutversionen av kunskapsstödet ingår därför tre rekommendationer kring stödinsatser i form av ett psykosocialt omhändertagande av föräldrarna, att erbjuda psykologiskt stöd till föräldrarna, liksom säkerställda rutiner för att stödja vårdpersonalen.

Regionerna bör strukturerat utreda och ta fram åtgärdsförslag

Vi ger också rekommendationer om att hälso- och sjukvården bör utreda och dra lärdomar av när ett barn dör i livmodern. Att systematiskt gå igenom dödsfall ökar sannolikheten att man ser mönster och orsaker, och på så vis ökar kunskapen om vad som orsakar intrauterin fosterdöd och vad vården kan göra för att minska riskerna.

- Hälso- och sjukvården bör strukturerat utreda varje dödfött barn på samma sätt i alla regioner och då även ta tillvara på föräldrarnas berättelse. Dessutom anser vi att regionerna minst årligen bör göra en systematisk genomgång av alla inträffade fall av intrauterin fosterdöd och ta fram åtgärdsförslag för att förbättra vården, säger Elisabeth Eidem.

  • Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd. Kunskapsstödet gick ut på remiss i november 2021 och publiceras nu i en slutlig version.
  • Kunskapsstödet inkluderar rekommendationer om information och handläggning vid minskade fosterrörelser, som tidigare ingick i ett separat stöd.
  • För att stödja uppföljningen har vi också tagit fram ett antal indikatorer. Med hjälp av dessa kan man regionalt och nationellt följa upp dödföddhet utifrån några av rekommendationerna.
  • Kunskapsstödet om intrauterin fosterdöd är en del i det samlade nationella stöd för förlossningsvården som Socialstyrelsen arbetar med.