Nationella riktlinjer för att bidra till jämlik vård och omsorg
Antalet barn och unga som söker vård för psykiatriska tillstånd har ökat de senaste åren. Men vården och stödet ser olika ut i landet och möter inte alltid de behov som finns. Därför tar Socialstyrelsen fram nationella riktlinjer som syftar till att stärka möjligheten att få god och jämlik vård och socialtjänst, oavsett var i landet man bor.
Riktlinjerna baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. De är tänkta att vara ett stöd för beslutsfattare att fördela resurserna så att medlen gör största möjliga nytta.
Aktuella nationella riktlinjer som berör barn och unga med psykiatriska tillstånd
Nationella riktlinjer vid adhd och autism
De nyligen publicerade nationella riktlinjerna handlar om vård och stöd för personer med adhd och autism. Behovet av tidiga insatser betonas, likaså att utredningar behöver följa vissa grundprinciper. De bör till exempel vara individanpassade och utföras av personal med rätt kompetens.
Nationella riktlinjer vid depression och ångest
Socialstyrelsen gjorde 2021 en mindre översyn av de nationella riktlinjerna från 2020, för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Nu finns två rekommendat-ioner om återfallsförebyggande behandling, samt att vi avråder från att intervjua föräldrar med metoden BCFPI, för att identifiera barn och ungdomar som behöver utredas vidare för depression och ångestsyndrom.
Nationella riktlinjer vid schizofreni
De nationella riktlinjerna kom 2019 och innehåller rekommendationer om insatser vid insjuknande i psykos, läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, samordning, stöd för boende och arbete samt åtgärder vid fysisk ohälsa.
Vägledning, inte bindande
Nationella riktlinjer är rekommendationer som bygger på kunskapsläget vid den tidpunkt då riktlinjerna tagits fram. De utgör vägledning för vårdgivare och är med andra ord inte tvingande eller bindande. Det är alltid behandlande omsorgs- eller hälso- och sjukvårdspersonal som har ansvaret för att i det enskilda fallet göra en individuell bedömning av vad just den personen behöver i vård och stöd.
Indikatorer, målnivåer och utvärderingar
Med de nationella riktlinjerna får du veta vilka behandlingar och insatser som är viktigast att satsa på respektive avveckla. I riktlinjepaketet ingår rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärderingar. Indikatorerna och målnivåerna används av Socialstyrelsen för att utvärdera i vilken mån rekommendationerna följs, men de är även redskap för verksamheterna att själva kunna följa sin utveckling.
Läs mer om nationella riktlinjer
Läs mer om psykisk hälsa och suicidprevention
Rätt vård och stöd till barn och unga med psykiatriska tillstånd
God psykisk hälsa är grundläggande för att människor ska kunna förverkliga sina möjligheter, hantera livets svårigheter och bidra till samhället. Men antalet barn och unga vuxna med psykiatriska tillstånd ökar. Därför behöver stödet till unga med tidiga tecken stärkas, väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin kortas och de regionala skillnaderna utjämnas.
Socialstyrelsens uppdrag är att stödja kommunerna och regionerna. Vi tar fram nationella riktlinjer, regler och andra stöd för att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos barn, unga och vuxna. Vi följer upp vårdens och omsorgens kvalitet och tillgänglighet i olika delar av landet.
Läs mer om vårt arbete med att barn och unga vuxna ska få den vård och omsorg de behöver för att må och fungera bättre: Psykisk hälsa hos barn och unga.
Vad menas med psykiatriska tillstånd?
Att ha ett psykiatriskt tillstånd är att ha besvär eller symtom som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos. Det gäller till exempel depression, ångestsyndrom och schizofreni. Det gäller också så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), exempelvis adhd och autism. Läs mer om begreppen psykisk hälsa och ohälsa.