Nationell struktur stöttar kommunernas arbete med avhoppare
– Många kommuner har ett utvecklat arbetssätt specifikt för stöd till avhoppare. Nu är det läge för fler kommuner att se över sitt arbete och vilka behov som finns kopplat till avhoppare, säger Johanna Kumlin, enhetschef på Socialstyrelsen.
Nationellt stöd för likvärdigt stöd till avhoppare
Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse har arbetat tillsammans i ett regeringsuppdrag sedan 2021 för att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna har redan genomfört en rad aktiviteter, så som att ta fram en myndighetsgemensam definition som även inkluderar barn. Andra pågår eller planeras för kommande år så som en nationellt gemensamm uppföljningsmodell.
Ökad kunskap och delade erfarenheter
Att arbeta med individer som väljer att lämna organiserad brottslighet, och som behöver samhällets stöd och skydd för att göra det, är komplext, men det finns stöd att få och goda exempel att lära av.
Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens Institutionsstyrelse har bildat ett nätverk tillsammans med 13 referenskommuner, som nu utökas med 16 kommuner för att ta tillvara insikter om utmaningar och framgångsfaktorer i befintligt arbete med avhoppare. Dessa insikter ska tillsammans med den forskning som finns på området, visa vägen även för andra kommuner och bidra till att stödet till avhoppare blir mer likvärdigt i landet.
Strukturen och arbetssätten behöver implementeras där behoven finns
Det finns socialtjänster idag som har ett utvecklat arbetssätt för avhoppare, även om den interna organiseringen kan skilja sig åt, har de en gemensam grund att stå på. Elin Månsson, samordnare för Avhopparverksamheten i Stockholm, har deltagit i det nationella nätverket och menar att det finns en tydlig struktur för hur avhopparärenden ska hanteras i samverkan mellan kommunernas socialtjänst och polismyndigheten.
– Det som är viktigt nu är att vi använder oss av den struktur som tagits fram och att alla som möter målgruppen ser till att sprida information om hur man får hjälp att hoppa av. Vi behöver hjälpas åt att förmedla budskapet att det går att få hjälp och stöd om man bestämt sig för att hoppa av, säger Elin.
Fortsatt utveckling av stöd till avhoppare
Det nationella samarbetet har kommit långt, men det är ett omfattande område och arbetet har synliggjort flera områden som behöver utvecklas och förbättras, som exempelvis tydligare ingångar för avhoppare i socialtjänsten i de kommuner där målgruppen finns, bättre samverkan mellan socialtjänst och psykiatrin samt mer kunskap kring arbetet med barn som avhoppare.
– Arbetet med avhoppare behöver vara en självklar del av det brottsförebyggande arbetet i de kommuner som har behov av det. Det behövs en förstärkning av resurser till avhopparverksamheter på kommunal nivå för att fler ska få möjlighet att lämna den organiserade brottsligheten, säger Johanna Kumlin.
Socialstyrelsen arbetar på flera sätt för att stötta kommunerna, bland annat genom:
-
Kartläggning av behov och befintligt arbete
-
Förtydligande av lagstiftning och socialtjänstens roll i social brottsprevention
-
Föreläsningar och kunskapshöjande insatser
-
En gemensam uppföljningsmodell av vad som kännetecknar avhopparna och de insatser de får
-
Ett digitalt samarbetsrum i samarbete med SKR för landets avhopparverksamheter
-
En processkarta och stödtexter med beskrivning av hur socialtjänstens utredningar av en avhoppares behov av stöd och skydd kan se ut (kommer under hösten)
För övergripande frågor om det nationella stödet till avhopparverksamheter kan du som yrkesverksam kontakta avhoppare@socialstyrelsen.se.
Läs mer
Faktaruta
Den myndighetsgemensamma definitionen av avhoppare lyder:
En avhoppare definieras som ”en individ som har valt att lämna organiserad brottslighet och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja detta”. Det finns ingen åldersgräns utan även barn kan bedömas behöva avhopparinsatser. Denna definition är gemensam för Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen. Den avser både individer som kan kopplas till gängkriminalitet och till våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer. I begreppet organiserad brottslighet ingår olika former av kriminella miljöer.
Nationell struktur för arbetet med avhoppare
-
En myndighetsgemensam definition av en avhoppare.
-
Utredning om stöd för insatser till avhoppare utgår från Socialtjänstlagen.
-
Kommunernas socialtjänster har huvudansvaret för avhoppare och verksamheten bedrivs i huvudsak på lokal nivå i samarbete mellan socialtjänsten och polisen.
-
Polismyndighetens arbete med avhopparverksamhet består främst av att identifiera potentiella avhoppare i det dagliga arbetet, genomföra hot- och riskbedömningar, vidta skyddsåtgärder samt att tillsammans med kommunernas socialtjänst följa ett ärendes gång. Polisen har avhopparsamordnare i varje polisregion och på lokalpolisområdesnivå.
-
Kriminalvårdens arbete med avhopparverksamhet består av en aktiv samverkan med kommunernas socialtjänst i planering, genomförande och uppföljning av insatser för avhoppare som verkställer en påföljd. Kriminalvården arbetar även med att identifiera potentiella avhoppare.
- Statens institutionsstyrelses arbete med avhoppare består främst av att identifiera potentiella avhoppare, motivera, stödja under processen till avhoppet under den tid som personen vårdas inom Statens institutionsstyrelse samt att samarbeta med kommunernas socialtjänst under placeringstiden.