Läkare undersöker kvinnlig patient

Längre ledtid för att få läkarlegitimation och specialisera sig

Publicerad:
Sedan 2008 tar det längre tid att få läkarlegitimation och även för legitimerade läkare att specialisera sig. Det visar ny flödesstatistik från Nationella vårdkompetensrådet. Särskilt långa är kvinnors ledtider.

Idag har Nationella vårdkompetensrådet publicerat en statistikbaserad flödesbeskrivning av läkarnas väg genom utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemen. De flöden som har undersökts är från läkarexamen till läkarlegitimation, från legitimation till färdig specialistläkare samt från legitimation till medicine doktorsexamen.

Av flödesstatistiken framgår att tiden som det tar för nyutexaminerade läkare att ta ut sin läkarlegitimation ökade mellan 2008 och 2018 med i genomsnitt 5,5 månader. Andelen som ännu inte blivit legitimerade inom tre år efter examen ökade från 14 procent 2008 till 34 procent 2018. Även tiden mellan legitimation och specialistbevis samt mellan legitimation och medicine doktorsexamen har ökat.

– Vår flödesstatistik visar tydligt att det finns outnyttjad läkarkompetens som beror på allt längre ledtider för att ta sig genom systemen. Vad de längre ledtiderna beror på behöver nu analyseras ordentligt så att vi kan komma till bukt med det resursslöseri som det innebär, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.

Kvinnors ledtider längre

Genomströmningen i utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemen tar längre tid för kvinnor än för män. För alla tre flöden som har undersökts har kvinnorna längre ledtider. Till exempel var den genomsnittliga tiden från legitimation till specialistbevis 8,2 år för kvinnor och 7,6 år för män 2018. Skillnaden i tid mellan kvinnor och män motsvarar 483 helårstjänster som specialistläkare som hälso- och sjukvården går miste om, enligt en beräkning som Nationella vårdkompetensrådet har gjort. I flödet mellan legitimation och doktorsexamen tog det i genomsnitt 1 år längre för kvinnor än män under perioden 2010–2019.

För att få större förståelse för tidsskillnaden mellan kvinnors respektive mäns väg genom systemen anser Nationella vårdkompetensrådet att ett flertal områden behöver undersökas framöver utifrån ett könsperspektiv.

Rådet kommer i samverkan med berörda aktörer att genomföra en djupare analys av de resultat som framkommit i flödesstatistiken.