Hälso- och sjukvårdskompetens nödvändig för säker läkemedelshantering i kommunerna
Kommunerna ansvarar för att ge hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boende för äldre, LSS-boende och i de flesta fall även till personer som bor i ordinärt boende. Läkemedelsbehandling är den vanligaste hälso- och sjukvårdsinsatsen till personer som får kommunal hälso- och sjukvård. Det kan handla om sköra äldre med många sjukdomar och som får många olika sorters läkemedel.
Risker för patientsäkerheten
Både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ser risker för patientsäkerheten när det gäller läkemedelshantering i verksamheter inom kommunalt finansierad hälso- och sjukvård.
Om IVO:s nationella tillsyn av särskilda boende för äldre
I en ny rapport har Socialstyrelsen analyserat läkemedelshantering i den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården med utgångspunkt i förutsättningarna för delegering. Analysen har skett utifrån kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.
Utmaningar med delegering
I rapporten beskriver Socialstyrelsen att delegering av läkemedelshantering – det vill säga att en sjuksköterska lämnar över uppgiften att dela ut läkemedel till patienter till icke-legitimerad personal, till exempel en undersköterska – är mycket vanligt förekommande i kommunal hälso- och sjukvård.
Delegering är många gånger en förutsättning för att verksamheten ska fungera. Men ett alltför stort antal delegeringar gör det svårt för sjuksköterskan att följa upp och bedöma om vård- och omsorgspersonalen har rätt kunskap och kompetens för uppgiften.
Bedömningen av vilka läkemedel som anses möjliga att delegera med bibehållen patientsäkerhet skiljer sig också åt mellan kommuner, och även mellan verksamheter i kommunerna.
Kompetens i ledningen nödvändig
I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att brist på kompetens och låg bemanning är riskfaktorer för patientsäkerheten, och en stor utmaning i kommunerna.
– Vi vet att det är svårt att rekrytera och behålla personal med adekvat kompetens. Men det vi framförallt lyfter i vår rapport är att ansvariga chefer för hälso- och sjukvården på flera nivåer behöver skapa goda förutsättningar för en säker läkemedelshantering, säger Carina Skoglund, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen, och fortsätter:
– För detta krävs att det finns kompetens i ledningen om hälso- och sjukvård och om patientsäkerhet, så att de kan bedöma och förebygga risker kopplat till delegering av läkemedel. Det gäller till exempel vid beslut om bemanning och schemaläggning.
Åtgärder behövs från många aktörer
Socialstyrelsen konstaterar i rapporten att det behövs åtgärder från många aktörer för att öka säkerheten vid läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre, hemtjänsten och LSS-boenden: kommuner, regioner och enskilda verksamheter.
Socialstyrelsen föreslår också en fördjupad analys av vilken typ av nationellt stöd kommunal hälso- och sjukvård behöver för en säker läkemedelshantering.
Öppna jämförelser: Hälften av kommunerna har beslut i nämnd om kompetensplan för läkemedelshantering
Årets resultat i öppna jämförelser för kommunal hälso- och sjukvård pekar på behovet av kunskap och kompetens, samt vikten av den politiska styrningens engagemang i hälso- och sjukvårdsfrågor.
Resultatet visar bland annat att:
- endast drygt hälften av kommunerna har beslut i nämnd om en övergripande kompetensutvecklingsplan som omfattar behovet av kompetens för läkemedelshantering
- än så länge har 40 procent av kommunerna tagit beslut i nämnd om en kommunövergripande handlingsplan för det systematiska patientsäkerhetsarbetet.
"Avgörande för en god vård och en hög patientsäkerhet"
– En engagerad styrning och ledning är en grundläggande förutsättning för en säker vård. Ledningens ställningstaganden, kunskap, förhållningssätt, agerande och beslut är avgörande för en god vård och en hög patientsäkerhet. Därför är de politiska nämndernas engagemang och styrning i hälso- och sjukvårdsfrågor mycket viktig, säger Carina Skoglund.