Sjukgymnast håller i äldre kvinnas händer

Fortsatta satsningar behövs för att genomföra demensstrategin

Publicerad:
Socialstyrelsen har under fyra år haft i uppdrag att följa upp och långsiktigt hantera strategiska frågor inom den nationella demensstrategin som beslutats av regeringen. Viktiga steg har tagits för att genomföra en modell för ett samlat insatsförlopp och för att öka kunskapen om dagverksamhet och munhälsa. I sin slutrapport om arbetet hittills lyfter Socialstyrelsen förslag till fortsatt arbetet på de olika prioriterade områdena, till exempel för att skapa ett demensvänligt samhälle.

Demenssjukdom är vanligt. Det finns idag 130 000 till 150 000 personer i Sverige som lever med en demenssjukdom. Det växande antalet äldre och därmed personer med demenssjukdom kommer att föra med sig ökade krav på vården och omsorgen i form av resurser, kompetens, forskning och utveckling.

– En stor del av vården och omsorgen av äldre behöver kunna anpassas utifrån att den enskilde kan ha en demenssjukdom, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

– Det kan till exempel handla om ökad kunskap om olika typer av demenssjukdomar och vilka insatser som är viktiga i olika stadier av sjukdomsförloppet.

Modell för standardiserade insatsförlopp är ett stöd i verksamhetsutvecklingen

Socialstyrelsen har under de fyra åren arbetat med en rad stöd för vården och omsorgen. Det mest centrala är en modell för hur standardiserade insatsförlopp med den enskilde i centrum kan gå till.

– Detta stöd beskriver hur den enskildes behov av insatser och vård förändras och behöver tillgodoses under förloppet från en diagnos till livets slut, berättar Frida. Vi ser att det behövs demensteam med flera olika kompetenser för att arbetet ska fungera och omhändertagandet bli bra.

Tillsammans med Svenskt Demenscentrum har modellen prövat att införas i ett par kommuner. Erfarenheterna därifrån visar att modellen är ett bra stöd för att utveckla verksamheten till en bättre vård och omsorg för personer med demenssjukdom.

Mycket har gjorts under de fyra år som gått men arbetet behöver fortsätta

Socialstyrelsen har också under de senaste åren tagit fram kunskapsstöd för dagverksamhet för personer med demenssjukdom och för munhälsa vid demenssjukdom.

– Både Socialstyrelsen och andra aktörer har gjort mycket under de fyra år som gått sedan demensstrategin beslutades, säger Frida Nobel.

I den rapport som nu lämnas till regeringen beskrivs arbete som gjorts, men där finns också förslag på fortsatta utvecklingsområden:

  • Att förbättra samverkan genom att tillgängliggöra vård- och insatsförlopp och utveckla demensteamen.
  • Kunskapsutveckling genom forskning.
  • Att utveckla stöd till anhöriga och närstående genom utbildning till professionen.
  • Utvecklingen mot ett demensvänligt samhälle genom att öka kunskapen via en informationskampanj.
  • Att förbättra den digitala delaktigheten hos personer med demenssjukdom.

– Ett första steg är taget, men nu behöver vi fortsätta arbetet. Mot bakgrund av hur vanlig sjukdomen är och utvecklingen mot en äldre befolkning, måste såväl vård och omsorg som hela samhället förändras i demensvänlig riktning, säger Frida Nobel.

– Vi behöver fortsätta verka för ett samhälle där alla människor, oavsett om man råkar ha en kognitiv svikt eller en demenssjukdom, kan vara delaktiga och självständiga.

Publikationer
En nationell strategi för demenssjukdom – Slutrapport 2022Artikelnummer: 2022-6-7922|Publicerad: 2022-06-01