Aurora: sjukvårdspersonal från nio regioner övar traumasjukvård tillsammans med Försvarsmakten
På en vidsträckt grusplan utanför Eksjö i Småland står Socialstyrelsens sandgula tält och Försvarsmaktens gröna tält sida vid sida. På samtliga tält finns de röda sjukvårdkorsen som signalerar ett gemensamt uppdrag – att öva traumasjukvård inom ramen för den största totalförsvarsövningen på 25 år, Aurora.
Personal och tält från den nationella förstärkningsresursen
Det är just samverkan mellan militära och civila fältsjukhus som är fokus i den här delen av övningen. I Socialstyrelsens fältsjukhus arbetar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från nio regioner. De ingår i den så kallade nationella förstärkningsresursen (NFR) som samordnas av Socialstyrelsen. NFR består av tre delar: tält, sjukvårdsutrustning och personal.
– Socialstyrelsens förstärkningsresurs är en del av det helhetskoncept som myndigheterna arbetat med sedan 2016. Konceptet övas nu för första gången och våra gemensamma lärdomar kommer driva utvecklingen av nationella civilmilitära hälso- och sjukvårdsförmågor, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
En av de 30 personer som arbetar i Socialstyrelsens förstärkningsresurs är läkaren Karl-Oskar Lindberg från Region Östergötland.
– Inne i det mobila tältet är det uppbyggt precis som i vår hemmiljö, ett sjukhus. Metoderna för traumasjukvård är densamma som över hela världen, oavsett om det sker hos militären, civilt eller i ett tält. Det som är nytt här är att öva kommunikationsvägarna mellan militären och civila, säger Karl-Oskar Lindberg.
Samverkan är avgörande
I det nya säkerhetsläget behöver civil och militär sjukvård samarbeta mer. I händelse av ett militärt angrepp ska Försvarsmakten kunna lämna över patienter till den civila sjukvården, och det är viktigt att det flödet fungerar sömlöst. Dessutom bidrar den civila och militära hälso- och sjukvården med olika kunskap i samarbetet.
– Civil sjukvård kommer i den här kontexten aldrig att enbart arbeta med patienter från den direkta striden, det vill säga skadade soldater. Vi behöver även kunna omhänderta och vårda exempelvis gravida kvinnor eller barn som drabbas, säger Taha Alexandersson, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.
I övningen är tanken att sjukvårdsregementet befinner sig en bit från fronten och att det allra mest akuta omhändertagandet har skett tidigare i den militära sjukvårdskedjan. I tälten sker enbart traumavård: akut kirurgi och intensivvård. Efter att ha varit i tältmodulerna är inte patienten färdigvårdad utan behöver i sin tur skickas vidare till ett vanligt sjukhus.
Övning och träning är prioriterat
Den svenska hälso- och sjukvården behöver mer utbildning och övning, och på flera nivåer. Det är avgörande för att öka förmågan att upprätthålla verksamheten under fredstida kriser, höjd beredskap och krig.
Det viktiga arbetet med att bygga upp en militär-civil samverkan har pågått i flera år, och är en del av arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga i kris och krig. Förstärkningsresursen testas nu för första gången tillsammans med Försvarsmakten. Den kan även sättas in vid större civila olyckor.
– Vi behöver fortsätta träna och öva, och vi behöver göra det tillsammans med andra, nationellt och internationellt. Övning, utbildning av personal, en stärkt försörjningsberedskap och robusta sjukhus är prioriterat för att vi ska förstärka hälso- och sjukvården i det nya säkerhetsläget, säger Taha Alexandersson, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.