Att möta personer som upplevt allvarliga kriser

För att minska risken att människor utvecklar långvariga fysiska eller psykiska besvär efter allvarliga kriser, är det angeläget att de bemöts på ett välorganiserat och anpassat sätt. Det finns god kunskap om vilka insatser som samhället kan erbjuda. Genom att tillämpa psykotraumatologisk kunskap vid planering av krisstöd och bemötande kan samhället stödja drabbade i deras återhämtningsprocess. En viktig del i krisstöd är också att identifiera personer som har ökad risk att få långvariga problem, och erbjuda riktade insatser till dem.

Olika stöd för olika faser

Socialstyrelsens kunskapsstöd är avsett för lokal och regional planering av krisstöd till drabbade vid en allvarlig händelse. Stödet beskriver begreppet allvarlig händelse, individens egen förmåga att hantera svåra upplevelser, samhällets stödinsatser och krisstödets tre olika faser. De tre faserna är akut-, mellan- och långtidsfasen. Det är sällan som de som flytt krig kommer hit i den akuta fasen. Oftast är det i mellanfasen och långtidsfasen.

Stödet beskriver också olika aktörers ansvar och organisering av krisstödet, till exempel regionernas och kommunernas krisstödsverksamheter. Ledningsprinciperna förklaras för regioners hälso- och sjukvård på regional och lokal nivå. Samarbetet mellan regioner och kommuner betonas liksom frivilligas insatser.

Innehållet uppdaterades 2018 och är aktuellt även idag.