Role of nurses in blood services and donor sessions.  Nurse and blood donor at donation.

Ändringar i våra föreskrifter om blodverksamhet från 1 maj

Publicerad:
Socialstyrelsen har genomfört en översyn av myndighetens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Ändringarna gör det möjligt att öka antalet blodgivare samtidigt som patientsäkerheten upprätthålls.

Socialstyrelsens föreskrifter om blodverksamhet syftar till att det ska vara säkert att ge och att få blod. Blodet måste vara fritt från smitta och det behöver vara enkelt för landets blodcentraler att arbeta patientsäkert. Utifrån det har myndigheten sett över föreskrifterna och beslutat om ändringar som gör det möjligt för fler att lämna blod oftare.

De huvudsakliga ändringarna gäller:

• Möjlighet att ge blod fyra gånger per år oavsett kön.
• Sänkt karenstid efter sexuell riskexposition från tolv till sex månader.
• Sänkt karenstid efter spontan eller medicinsk abort, från sex månader till minst tolv veckor.
• Ett förtydligande att de som är över 60 år och som har lämnat blod tidigare får återkomma som blodgivare utan krav på bedömning av läkare.

Ändringarna gäller från och med den 1 maj 2021. Läs mer i föreskrifterna

Översyn för att öka antalet blodgivare

De nya reglerna innehåller däremot inte krav på att införa NAT (Nucleic Acid Testing) som metod i den screening som görs av alla blodgivare, vilket Socialstyrelsen föreslog i remissversionen som skickades ut i mars 2020. NAT-metoden är känsligare än den metod som används i Sverige i dag och smitta kan upptäckas tidigare. Med NAT skulle karenstiderna kunna kortas till fyra månader för vissa riskexpositioner och därmed göra att fler skulle kunna lämna blod.

- Många remissinstanser var negativa till förslaget att införa NAT och menade bland annat att det leder till kraftigt ökade kostnader och att det skulle medföra utmaningar med logistik, transporter och IT-stöd. På grund av remissutfallet kan vi i nuläget inte gå vidare med förslaget. Det får konsekvensen att karenstiden endast kan sänkas till sex månader för viss riskexposition. Men vår ambition är att kunna gå längre framöver. Därför gör vi nu en framställan till regeringen om att frågan om ett införande av NAT bör utredas ytterligare i särskild ordning, med hänsyn till remissinstansernas synpunkter, säger Pär Ödman, chefsjurist.

Ytterligare ett syfte med att införa NAT skulle vara att harmonisera våra testmetoder med övriga medlemsländer i EU, där majoriteten använder testmetoden. En annan fördel med NAT är att det är en flexibel metod där man snabbt kan utöka plattformen med tester för nya smittämnen.

Socialstyrelsen bedömer även att möjligheterna till en mer individbaserad riskbedömning av blodgivare bör utredas. Detta skulle kunna leda till att fler personer som tillhör en riskgrupp men inte har ett riskfyllt beteende skulle kunna lämna blod.

- I arbetet med föreskrifterna har det blivit tydligt att det behövs en översyn av riskgrupperna. Vi för en fortsatt dialog med Folkhälsomyndigheten om förutsättningarna för att göra en utredning gällande en individbaserad riskbedömning, säger Pär Ödman.