Social omsorg för asylsökande och andra flyktingar

Alla som vistas i Sverige – även personer som saknar uppehållstillstånd – har rätt att söka hjälp och få sitt ärende prövat enligt socialtjänstlagen.

Kommunernas skyldighet regleras av framför allt socialtjänstlagen (SoL), men även andra lagar såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) har relevans för kommunernas arbete med mottagande av ensamkommande barn och unga. LMA är även av betydelse för kommunernas ersättning för utförda socialtjänstinsatser till asylsökande.

Alla som vistas i en kommun har rätt att söka bistånd

SoL anger att alla som vistas i en kommun har rätt att ansöka om bistånd och att få sitt ärende prövat individuellt samt få ett skriftligt avgörande som kan överklagas. Personer som inte är bosatta i Sverige, men som har sin vistelse här kan också ha rätt till visst bistånd enligt SoL. Det gäller även personer som vistas här utan uppehållstillstånd.

Kommunens ansvar för att utreda och bedöma ett barns behov påverkas inte av vistelsetidens längd. Omfattningen av det bistånd en kommun kan ha skyldighet att ge kan däremot påverkas av vistelsetidens längd och under vilka förhållanden som barnet vistas där.

Ensamkommande barn – ett särskilt ansvar för kommunerna

Bland utlandsfödda barn är framför allt så kallade ensamkommande barn och ungdomar ett särskilt ansvar för kommunerna. Socialtjänstens mottagande av ensamkommande barn och ungdomar omfattas i stort sett av samma regler som andra barn och unga i behov av stöd eller skydd.