Individuellt hälsosamtal

I hälsoundersökningen ingår ett individuellt samtal, som ska ge en bild av personens bakgrund, eventuella fysiska och psykiska besvär och vaccinationshistorik. Det ingår också att informera om svensk hälso- och sjukvård.

Den som utför hälsoundersökningen ska

  • prata med personen om hens tidigare och nuvarande hälsotillstånd  
  • beröra personens tidigare och nuvarande psykiska hälsotillstånd, psykosociala situation och erfarenhet av traumatiska upplevelser
  • fråga om vaccinationsstatus, exponering för smitta samt övriga uppgifter som kan behövas ur smittskyddssynpunkt
  • berätta att barn har rätt till fullständig sjukvård och vilken vård den vuxna har möjlighet att få
  • berätta hur personen gör för att få hälso- och sjukvård och tandvård och vart hen ska vända sig
  • anlita tolk om personen inte behärskar svenska eller är allvarligt hörsel- eller talskadad, enligt förvaltningslagen.

Detta står i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m.fl.

Sjukvårdspersonal behöver vara 

  • medveten om att personen kan ha uppfattningar om sjukdomar som avviker från normen i svensk hälso- och sjukvård 
  • uppmärksam på egna värderingar och känslouttryck som man kan visa omedvetet i olika vårdsituationer.

Var extra uppmärksam i samtal med barn

Pratar man med barn är det viktigt att ta hänsyn till barnets ålder och mognad, och låta barnet berätta själv om sin hälsa. Barnet har också rätt att få information om förebyggande vård och tandvård.

Eftersom barnet kan ha utsatts för stress såväl före, under och efter migrationen, kan det ha påverkat hens psykiska hälsa. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på psykosomatiska symtom som sömnstörningar, aptitlöshet, oro, och nedstämdhet – och ta hänsyn till hur barnet påverkas av vårdnadshavarnas och andra familjemedlemmars hälsa.

När det gäller ensamkommande barn är det viktigt att berätta om resultatet av hälsoundersökningen och samtalet för socialtjänsten, läs BBIC:s Anvisningar för läkarundersökning (pdf).

Fråga om fysisk hälsa

Fråga om personens fysiska hälsa. Många flyktingar har 

  • besvär från luftvägarna och mage/tarm
  • hudsjukdomar
  • hjärt- och kärlsjukdomar 
  • tandproblem
  • huvudvärk och värk i nacke, rygg och skuldra 
  • blodbrist som en följd av till exempel undernäring
  • sömnsvårigheter, mardrömmar, värk, hjärtklappning med mera som inte sällan är en reaktion på tidigare upplevda trauman. 

Uppmärksamma även sexuell hälsa tidigt under samtalet och var medveten om att både flickor och pojkar, kvinnor och män kan ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Det är också viktigt att eventuella oönskade graviditeter hos både flickor och kvinnor uppmärksammas tidigt.

Könsstympning av flickor och kvinnor är relevant att ta upp beroende på vilket land personen kommer ifrån. Detta beskrivs i kunskapsstödet Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete.

Uppmärksamma psykisk hälsa och psykosocial situation

 

Samtalet ska också beröra den undersöktes tidigare och nuvarande psykiska hälsotillstånd, psykosociala situation och erfarenhet av traumatiska upplevelser (till exempel att ha blivit utsatt för eller bevittnat våld, tortyr och sexuella övergrepp).

Det finns ett sammanfattande stöd för primärvården i Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – ett kunskapsunderlag för primär-vården. Det tar också upp vikten av kulturkompetens och eventuellt skilda värderingar som kan försvåra ett samtal om psykiatrisk problematik.

Det finns också en samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och missbruk som behöver övervägas vid samtalet.

Fråga om mun- och tandhälsa

Mun- och tandhälsan hos barn och vuxna, och eventuellt pågående behandling eller tandreglering, behöver tas upp vid samtalet. Det är också viktigt att informera om vart man kan vända sig vid besvär, och att tala om att alla barn har rätt till fullständig tandvård.

Fråga om vaccinationer och smitta

Fråga också om vaccinationsstatus, exponering för smitta samt övriga uppgifter som kan behövas ur smittskyddssynpunkt. Ställ frågorna med utgångspunkt i den epidemiologiska situationen på de platser där personen har varit innan ankomsten till Sverige.

WHO:s sida Global health observatory data (på engelska) finns information om hälsosituationen i olika länder. 

 

Sök i SKL:s verktygsbank
SKL har tagit fram en verktygsbank där det finns stöd för samtalet, bland annat om vården och tandvården, kontaktvägar, samtal med barn och psykisk ohälsa.