Socialstyrelsens generaldirektör
Lars-Erik Holm.
Foto: Sören Andersson
Socialstyrelsens tillsyn ska gå från en stödjande modell till en mer kontollerande. Tillsynen är Socialstyrelsens vapen för att få bukt med problem i vården och omsorgen, menar generaldirektören Lars-Erik Holm.
– Tillsynen ska granska vård och omsorg för medborgarnas bästa. Vi ska vässa tillsynen och ställa krav på vård- och omsorgsgivare vad de ska förbättra, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.
Vilka är dina visioner och mål för Socialstyrelsens tillsyn?
– I tillsynen ska vi lägga tonvikten vid att granska och kontrollera att vårdgivarna uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen och i våra föreskrifter. Vi måste ge klart besked om att det är vårdgivarnas egen skyldighet att komma tillrätta med sina brister och bygga upp säkra rutiner.
– Socialstyrelsen ska naturligtvis i sin roll som expertmyndighet stödja utvecklingen mot bättre säkerhet för patienter och brukare, och ge vägledning om hur våra föreskrifter ska tillämpas. Men den operativa tillsynens roll är till sin karaktär inte stödjande utan kontrollerande, och har sin huvuduppgift i att identifiera brister i vård och omsorg och att ställa krav på att de åtgärdas.
Därför vill Lars-Erik Holm ha en rapport varje år som tydligt visar vilka problem svensk vård och omsorg har. Den ska redovisa tillsynens iakttagelser, trender, nya risker med mera och även redovisa tillståndet i varje enskilt landsting, gärna ner på sjukhusnivå och i varje enskild kommun.
Tanken är att den ska sporra verksamhetsansvariga i landsting och kommuner att bli ännu bättre på att åtgärda orsakerna till att patienter skadas i vården eller till att brukare inom social omsorg och socialtjänst får insatser med bristfällig kvalitet.
– Vi ska kunna namnge sjukhusen och både lyfta fram dem som har många vårdskador och dem som lyckats bättre och har få. Medborgare och brukare har rätt att få en insyn i hur vården fungerar.
Hur ska tillsynen på ett effektivt sätt bidra till att öka säkerheten för den enskilde inom vården och omsorgen?
– Genom att vara tydligare i våra krav på vad som måste göras, och följa upp att det verkligen blir gjort. Hittills har omvärlden många gånger uppfattat Socialstyrelsen tillsyn som otydlig och vag. Vi måste därför bli skarpare i vår tillsynsroll. Vi behöver ta fram gemensamma bedömningskriterier så att ärenden av samma slag bedöms och hanteras likvärdigt oavsett vilken tillsynsregion som har ansvaret.
– De inspektionsbeslut vi meddelar till landsting och kommuner ska vara tydliga och lättförståeliga. Ingen ska behöva leta efter myndighetens krav. Om en vårdgivare inte uppfyller kraven på god vård eller god säkerhet i verksamheten kommer vi i betydligt högre grad än tidigare använda oss av förelägganden för att komma till rätta med missförhållanden.
Vilka är strategierna för tillsynen, och vilket ansvar har vårdgivarna själva?
– Vårdgivarna och den kommunala omsorgen har ansvar för sitt säkerhetsarbete. De är lärande organisationer, som själva måste försäkra sig om att de har system för att fånga upp vad som händer och lära sig av det.
– Att kontrollera deras ledningssystem ingår i vårt tillsynsuppdrag, men det ska ske tillsammans med övriga tillsynsinsatser. Ofta måste ett påpekande som kommer från tillsynen återkopplas till ledningssystemet.
– Om ett sjukhus har återkommande lex Maria-anmälningar av samma typ är det ett tecken på att de måste göra mer för att lära sig av sina misstag. Det är vårdgivarens eget ansvar att åtgärda felen, lära av erfarenheterna och sedan ständigt förbättra sitt säkerhetssystem.
Socialstyrelsen ska kontrollera att de ledningssystem som finns används. Hur bra de än är formulerade gör de ingen nytta i pärmen i bokhyllan. De ska användas och vara kända ända ut i verksamheten, så att personalen på alla nivåer direkt har ett redskap och vet hur de ska agera, till exempel när en vårdskada inträffar.
Lars-Erik Holm plockar fram ett processchema för säkerhet från sin tidigare arbetsplats Strålskyddsinstitutet. Varje nivå från den övergripande beskrivningen har brutits ner i delprocesser, som i sin tur beskrivs i aktivitetsflöden, där ansvariga personer för varje delprocess är namngiven.
– En anställd ska få stöd och hjälp av sådana här processkartor för att hantera olika moment i sitt arbete, till exempel vad som ska göras vid ett utbrott av smitta eller en vårdskada. Eller hur man ska fånga upp återkommande problem. Det ska vara väl inarbetade rutiner, som ingen ska behöva fundera på. Det ska vara lätt och hanterligt och konkret beskrivet vad som gäller på den egna arbetsplatsen och i vilken ordning alla åtgärder ska genomföras: planera – genomföra – utvärdera – revidera.
Socialstyrelsen har riktat skarp kritik mot systematiska överbeläggningar och beslutat om vite för vårdgivaren. Kommer Socialstyrelsen att använda vitesförläggande och förbud i fler sådana här ärenden?
– Ja, vi kommer att använda förelägganden med och utan vite vid överbeläggningar. Det är ett sätt för oss att visa allvaret i vår kritik. Överbeläggningar verkar ha accepterats som ett normaltillstånd i landsting och regioner. Vi har i vår granskning sett att de innebär en fara för patienternas säkerhet. Med föreläggandet vill vi markera att patientsäkerheten under inga omständigheter får äventyras på det sätt som skett.
Kommer förelägganden och viten att ha effekt?
– Jag är övertygad om att våra viten kommer att ge effekt på längre sikt. De visar hur allvarligt tillsynsmyndigheten ser på problemen och uppmärksammar medborgarna på dem genom att vi öppet redovisar problemen. Patienterna måste få veta hur det ser ut i deras område. Bara då kan de påverka sina vårdgivare att förändra vården.
Hur ser du på den diskussion som förts på olika håll om att skapa en renodlad tillsynsmyndighet, som skiljs från normeringen?
– Den tanken tror jag inte alls på. Det skapar en onödig rivalitet mellan normering och tillsyn. De är som kommunicerande kärl och behöver finnas tillsammans för att fungera på bästa sätt för medborgarnas bästa. Genom tillsynens erfarenheter bedöms om regelverket fungerar. Tillsynens iakttagelser av brister kan återföras till normeringen och regelverket kan ändras om så behövs.
Vilket mål vill du att tillsynens personal ska ha för sitt arbete?
– Vi ska granska vården och omsorgen för att göra den säker för medborgarna. Tillsynen finns till för patienternas och brukarnas bästa.