/
/
/

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

  • Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor
  • Åtgärd: Beteendemedicinsk prevention och behandling

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Tandvården bör

  • erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande munhygien är en riskfaktor, en beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att förändra munhygienbeteende.

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling. Beteendemedicinsk prevention och behandling med syfte att påverka munhygienvanor har en god effekt när det gäller att positivt påverka munhygienbeteenden och därmed den orala hälsan. Åtgärden har bättre effekt jämfört med rådgivande samtal med eller utan en särskild uppföljning. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling.

Vilka studier ingår i granskningen?

I underlaget ingår en systematisk översikt som utvärderar interventioner utifrån psykologiska och beteendeinriktade modeller eller teorier som används i syfte att förbättra följsamheten till rekommendationer (”adherence”) avseende munhygien hos vuxna (21–70 år) med gingivit eller parodontit [1].

Den systematiska översikten omfattar fyra randomiserade kontrollerade studier och totalt 344 deltagare [2-5]. Heterogeniciteten bland de ingående studierna är stor. Interventionerna i respektive studie bygger på Social Lear-ning Theory [2], kognitiv beteendeterapi [3], Stage of Change [4] samt Ope-rant and Classical Conditioning [5]. Uppföljningstiden varierar mellan fem veckor och sex månader.

I underlaget ingår dessutom två randomiserade kontrollerade studier med hög kvalitet [6-7]. I dessa studeras hur patienternas munhygienbeteende i testgruppen påverkas med hjälp av ett individuellt utformat utbildningsprogram som baseras på kognitiva strategier och som utförs på patienter med en parodontal sjukdom, och programmet jämförs med ett standardiserat munhygienprogram. Underlaget baseras även på en studie av [8] som bygger på Theory of Reasoned Action och har 14 månaders uppföljningstid.

I underlaget ingår också en experimentell studie [9] med låg kvalitet som bygger på socialkognitiv terapi. Studier med kortare uppföljningstid än 3 månader har exkluderats [10-13]. En studie [14] kompletterar den hälsoekonomiska bedömningen.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk, där bristande munhygien är en riskfaktor, ger beteendemedicinsk prevention och behandlingar som utgår från teoribaserade beteendeförändringsmodeller en hög positiv effekt på munhygienbeteendet och är bättre än rådgivande samtal med eller utan en särskild uppföljning (måttlig evidensstyrka).

Den systematiska översikten [1] pekar på att psykologiska och beteendeinriktade interventionsmetoder kan resultera i mindre plack jämfört med behandlingen i kontrollgrupp [2, 3, 5]. En studie visar på minskad gingival blödning (absolut effekt 56 procent) efter fyra månader [2]. Två studier [6, 7] visar en reduktion av plackmängden i både test och kontrollgrupper, men en större reduktion i testgrupperna (absolut effekt 14 respektive 25 procent). I ettårsstudien [7] noterades en större reduktion av gingivit för testgruppen jämfört med kontrollgruppen (absolut effekt 31 procent). Det kan därför finnas stöd för att plack och gingivit kan reduceras genom interventioner som bygger på teoribaserade beteendeförändringsmodeller och att ett teoribaserat munhygienprogram har bättre effekt jämfört med ett standardiserat program som inte är teoribaserat.

I den systematiska översikten [1] beskrivs även hur användningen av tandtråd och tandborste förbättrades mer i experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen i två av dessa studier [2-3]. Personer som hade fått en teoribaserad intervention använde tandtråd och borstade tänderna fler gånger per vecka jämfört med kontrollgruppen (60 procent respektive 26 procent). Tydliga förbättringar av de självrapporterade munvårdsvanorna visas även i andra studier där psykologiska och beteendeinriktade interventionsmetoder används [6-8]. I en studie [6] hade den självrapporterade interdentala rengöringen efter tre månader ökat med 79 procent i testgruppen jämfört med 6 procent i kontrollgruppen. I ettårsstudien [7] ökade rengöringen i testgruppen på motsvarande sätt med 72 procent jämfört med 55 procent i kontrollgruppen. Den experimentella studien [9] visade en ökad användning av tandtråd under behandlingsfasen, men vid uppföljningen två och sex månader senare skiljde sig inte användningen av tandtråd från baseline. Sammantaget finns stöd för att det självrapporterade munhälsobeteendet påverkas genom interventioner som bygger på teoribaserade beteendeförändringsmodeller.

Sammanfattningsvis finns det ett vetenskapligt stöd för att beteendemedicinsk prevention och behandling har bättre effekt än standardiserad rådgivning och rådgivning med eller utan uppföljning, mätt i utfallen minskad plack och minskad gingivit samt självrapporterat munhälsobeteende.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Oönskade effekter finns inte beskrivna i underlaget.

Hälsoekonomisk bedömning

För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk, där bristande munhygien är en riskfaktor, ger beteendemedicinsk prevention och behandling en positiv effekt på munhygienbeteendet. Kostnaden bedöms något högre jämfört med standardiserad rådgivning och rådgivande samtal med eller utan uppföljning. Samtidigt är åtgärden effektivare, vilket talar för att åtgärden ger en låg kostnad per vunnen effekt och bör vara kostnadseffektiv. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på expertgruppens slutsats, kompletterat med ett vetenskapligt underlag.

Referenser

  1. Renz, A, Ide, M, Newton, T, Robinson, PG, Smith, D. Psychological interventions to improve adherence to oral hygiene instructions in adults with periodontal diseases. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (2):CD005097.
  2. Little, SJ, Hollis, JF, Stevens, VJ, Mount, K, Mullooly, JP, Johnson, BD. Effective group behavioral intervention for older periodontal patients. J Periodontal Res. 1997; 32(3):315-25.
  3. Stewart, JE, Jacobs-Schoen, M, Padilla, MR, Maeder, LA, Wolfe, GR, Hartz, GW. The effect of a cognitive behavioral intervention on oral hygiene. J Clin Periodontol. 1991; 18(4):219-22.
  4. Stewart, JE, Wolfe, GR, Maeder, L, Hartz, GW. Changes in dental knowledge and self-efficacy scores following interventions to change oral hygiene behavior. Patient Educ Couns. 1996; 27(3):269-77.
  5. Weinstein, R, Tosolin, F, Ghilardi, L, Zanardelli, E. Psychological intervention in patients with poor compliance. J Clin Periodontol. 1996; 23(3 Pt 2):283-8.
  6. Jonsson, B, Lindberg, P, Oscarson, N, Ohrn, K. Improved compliance and self-care in patients with periodontitis--a randomized control trial. Int J Dent Hyg. 2006; 4(2):77-83.
  7. Jonsson, B, Ohrn, K, Oscarson, N, Lindberg, P. The effectiveness of an individually tailored oral health educational programme on oral hygiene behaviour in patients with periodontal disease: a blinded randomized-controlled clinical trial (one-year follow-up). J Clin Periodontol. 2009; 36(12):1025-34.
  8. Tedesco, LA, Keffer, MA, Davis, EL, Christersson, LA. Effect of a social cognitive intervention on oral health status, behavior reports, and cognitions. J Periodontol. 1992; 63(7):567-75.
  9. McCaul, KD, Glasgow, RE, O'Neill, HK. The problem of creating habits: establishing health-protective dental behaviors. Health Psychol. 1992; 11(2):101-10.
  10. Sniehotta, FF, Araujo Soares, V, Dombrowski, SU. Randomized controlled trial of a one-minute intervention changing oral self-care behavior. J Dent Res. 2007; 86(7):641-5.
  11. Schuz, B, Sniehotta, FF, Schwarzer, R. Stage-specific effects of an action control intervention on dental flossing. Health Educ Res. 2007; 22(3):332-41.
  12. Schuz, B, Wiedemann, AU, Mallach, N, Scholz, U. Effects of a short behavioural intervention for dental flossing: randomized-controlled trial on planning when, where and how. J Clin Periodontol. 2009; 36(6):498-505.
  13. Kakudate, N, Morita, M, Sugai, M, Kawanami, M. Systematic cognitive behavioral approach for oral hygiene instruction: a short-term study. Patient Educ Couns 2009;74:191-6.
  14. Jönsson B, Ohrn K, Lindberg P, Oscarson N. Cost-effectiveness of an individually tailored oral health educational programme based on cognitive behavioural strategies in non-surgical periodontal treatment. J Clin Periodontol. 2012 Jul;39 (7):659-65.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33