/
/
/

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

  • Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor
  • Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Tandvården bör

  • erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande munhygien är en riskfaktor, rådgivande samtal med särskild uppföljning.

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling. Rådgivande samtal med särskild uppföljning ger en positiv effekt på munhygienbeteendet och har därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekten av behandlingen har bedömts med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling.

Vilka studier ingår i granskningen?

I underlaget ingår åtta randomiserade [1-9] och två kliniskt kontrollerade studier [10-11]. I två av de randomiserade studierna ges rådgivning med en särskild uppföljning till kontrollgruppen [4-5], vilka därför vid evidensgraderingen bedöms som observationsstudier. Fem studier har en obehandlad kontrollgrupp [1, 3, 7, 9-10].

En studie (redovisad i två artiklar) inkluderar 400 individer med en uppföljningstid av tre år [2-3]. Två studier [4-5], inkluderar 188 individer med en uppföljningstid av tre månader respektive ett år. I båda dessa studier fick kontrollgrupperna rådgivning med en särskild uppföljning i samband med en konventionell parodontal behandling. Övriga inkluderade studier har ett lågt bevisvärde och ingår i inte i underlaget för slutsatsen [1, 6-11].

Två randomiserade studier beskriver protesbärare [1, 7]. Fem studier beskriver effekterna av olika tilläggsinsatser jämfört med enbart rådgivning. Tilläggsinsatser som beskrivs i studierna är gruppinformation, påminnelsebrev och social förstärkning (exempelvis genom att en rumskamrat ger återkoppling) [6, 8-11].

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk, där bristande munhygien är en riskfaktor, ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en måttligt positiv effekt på munhygienbeteendet (låg evidensstyrka).

Upprepade informationsinsatser och munhygieninstruktioner har positiv effekt på munhygienvanorna jämfört med ingen rådgivning. En större andel än tidigare, 50–85 procent, utför regelbundet interdental tandrengöring [2]. Information och instruktioner varannan månad ger den bästa effekten på gingivitreduktionen (absolut effekt 45 procent) [3]. Plack reducerades med 35–56 procent, gingivit minskade med 34–46 procent [4, 5] och antalet personer som utförde interdental rengöring dagligen ökade med 55 procent men inte i samma utsträckning som efter beteendemedicinsk prevention och behandling [5].

Bland de inkluderade studierna av lägre kvalitet minskar plack och gingivit samtidigt som användningen av tandtråd ökade över tid [8]. Plackförekomsten minskar något hos protesbärare (absolut effekt 4 procent) [1] respektive delprotesbärare [7]. Plack- och gingivitförekomsten påverkades inte av reinstruktioner och kompletterande filmvisningar i tillägg till personlig information [6] eller av tillägg i form av gruppinformation [9] eller olika former av feedback med bland annat social förstärkning [11]. Tilläggsåtgärder i olika former av förstärkt feedback [11] eller påminnelsebrev [10] gav ingen ytterligare effekt på att förändra munhygienbeteendet.

Socialstyrelsens expertgruppsbedömning är att rådgivande samtal med särskild uppföljning har en positiv påverkan på beteenden och vanor avseende munhygien, vilket visas genom en minskad plack- och gingivitförekomst samt ett förbättrat självrapporterat munhygienbeteende.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Oönskade effekter finns inte beskrivna i underlaget.

Hälsoekonomisk bedömning

För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk, där bristande munhygien är en riskfaktor, ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en positiv effekt på munhygienbeteendet. Kostnaden uppgår till cirka 400 kronor (40 minuter inklusive tid för uppföljning enligt en referensprislista) och bedöms som en låg kostnad per vunnen effekt. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på expertgruppens slutsats.

Referenser

  1. Ambjornsen, E, Rise, J. The effect of verbal information and demonstration on denture hygiene in elderly people. Acta Odontol Scand. 1985; 43(1):19-24.
  2. Hugoson, A, Lundgren, D, Asklow, B, Borgklint, G. The effect of different dental health programmes on young adult individuals. A longitudinal evaluation of knowledge and behaviour including cost aspects. Swed Dent J. 2003; 27(3):115-30.
  3. Hugoson, A, Lundgren, D, Asklow, B, Borgklint, G. Effect of three different dental health preventive programmes on young adult individuals: a randomized, blinded, parallel group, controlled evaluation of oral hygiene behaviour on plaque and gingivitis. J Clin Periodontol. 2007; 34(5):407-15.
  4. Jonsson, B, Lindberg, P, Oscarson, N, Ohrn, K. Improved compliance and self-care in patients with periodontitis--a randomized control trial. Int J Dent Hyg. 2006; 4(2):77-83.
  5. Jonsson, B, Ohrn, K, Oscarson, N, Lindberg, P. The effectiveness of an individually tailored oral health educational programme on oral hygiene behaviour in patients with periodontal disease: a blinded randomized-controlled clinical trial (one-year follow-up). J Clin Periodontol. 2009; 36(12):1025-34.
  6. Lim, LP, Davies, WI, Yuen, KW, Ma, MH. Comparison of modes of oral hygiene instruction in improving gingival health. J Clin Periodontol. 1996; 23(7):693-7.
  7. Ribeiro, DG, Pavarina, AC, Giampaolo, ET, Machado, AL, Jorge, JH, Garcia, PP. Effect of oral hygiene education and motivation on removable partial denture wearers: longitudinal study. Gerodontology. 2009; 26(2):150-6.
  8. Tedesco, LA, Keffer, MA, Davis, EL, Christersson, LA. Effect of a social cognitive intervention on oral health status, behavior reports, and cognitions. J Periodontol. 1992; 63(7):567-75.
  9. Ziebolz, DH, A.; Brunner, E.; Hornecker, E.; Mausberg, R. F. . Individual versus group oral hygiene instruktionuc-tion for adults. Oral Health Prev Dent. 2009; 7:93-9.
  10. Karikoski, AI-P, P.; Murtomaa, H. . Oral health promotion among adults with diabetes in Finland. Community Dent Oral Epidemiol. 2003; 31:447-53.
  11. McCaul, KD, Glasgow, RE, O'Neill, HK. The problem of creating habits: establishing health-protective dental behaviors. Health Psychol. 1992; 11(2):101-10.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33